Okänd religiös plats kan ha hittats i Fole

Ett dammbygge har lett till att en udda fornlämning intill Foleån har kommit i dagen. Arkeologen Dan Carlsson tror att det handlar om någon form av religiös plats eller en ovanlig boplats från bronsåldern.

Fynden görs i ett område med grävfält och andra fornlämningar.

Fynden görs i ett område med grävfält och andra fornlämningar.

Foto:

Unikt fynd (GA)2019-04-03 10:49

För det otränade ögat ser skogshygget vid Kisslings i Fole vid en första anblick ut som vilket hygge som helst, men arkeologen Dan Carlsson ser tecken på att det här är en plats som gömmer nya berättelser om Gotlands historia.

I området, som ramas in av den slingrande Foleån, finns flera kända fornlämningar. Bortom skogen ligger ett gravfält och ute i en åker gjordes en utgrävning av Erik Nylén på 1950-talet. Nu har man hittat rader av stora stenar och en stor kulle med skörbränd sten.

Skörbränd sten är inte ovanlig i utgrävningssammanhang. Där det har funnits en härd är stenen bränd och marken sotsvart ännu tusen år efteråt. Oftast är härden bara någon kvadratmeter. Vid Kisslings handlar det om ett betydligt större område.

– Här har vi ett område som är nästan 30 meter i diameter. Och det är så mycket sten så det har blivit en meterhög kulle, berättar Dan Carlsson.

Trots många år i branschen har han aldrig tidigare sett något liknande. När stenkullen dessutom omgärdas av strängar med meterstora stenblock går hans tankar till att det skulle kunna handla om en religiös plats.

Dan Carlsson har begärt att få bidrag från länsstyrelsen till en så kallad C14-datering av kolprover för att få en datering på lämningarna. Han utgår i nuläget från att de tillkommit under bronsålder eller tidig järnålder, alltså någon gång under årtusendet före Kristi födelse.

Är det inte en religiös plats kan det också vara fråga om en bronsåldersboplats  – men också det skulle vara högintressant.

– Vi vet väldigt lite om bronsålderns boplatser. Vi känner till gravar och skeppssättningar, men boplatserna lyser med sin frånvaro. Det anmärkningsvärda här är dimensionen på stenarna. Ingen människa har forslat hit dem i modern tid, men hålrummen mellan stenarna talar för att de är hitlagda och inte har kommit med inlandsisen, säger Dan Carlsson.

I veckan var Dan Carlsson på plats vid Kisslings. Tillsammans med Mats Ekelöf och hans grävmaskin grävde han upp schakt för att se hur stenar och härdar placerades sig i landskapet. På plats var också markägaren Stefan Olsson från Källunge. Han kan nu konstatera att det dröjer ett tag innan han kan anlägga den damm och det viltvatten som han planerat här intill Foleån. När den arkeologiska undersökningen är klar blir det länsstyrelsen som beslutar vad man får göra i området.

Området ska dateras

Arkeologen Dan Carlsson från företaget Arendus betecknar fynden vid Kisslings som ”en ur vetenskaplig synpunkt synnerligen betydelsefull fornlämning”. Nu ansöker han om bidrag på 11 250 kronor för att C14-datera vissa delar av miljön.

I sin ansökan till länsstyrelsen skriver Dan Carlsson att ”så vitt bekant finns ingen motsvarande miljö känd på ön och med tanke på vår ringa kunskap om bronsålderns boplatser och religiösa platser på Gotland finns här en uppenbar möjlighet att fördjupa kunskapen om bronsålderns samhälle”.

Dan Carlsson vill datera prover från det stora området med skörbränd sten, från de rader av block, som verkar ha hägnat in området och från en mindre härd på den stora platån.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om