Eva Lindberg är bördig från Eskelhem. Hon har kvar sin gotländska dialekt när hon berättar att hon arbetat med sömnforskning i snart 30 år. Under den tiden har synen på sömnapné, det vill säga korta, upprepade andningsuppehåll under sömn, ändrats radikalt.
– När den första större studien gjordes på 80-talet trodde man att sömnapné bara drabbade män. När man fick resultatet att 1,3 procent av alla män hade besvär trodde man inte att det var sant. Siffran var alldeles för hög, säger Eva Lindberg och tillägger att sömnapné numera närmast betraktas som en folksjukdom.
Eva Lindberg skrattar gott när hon berättar att snarkning i tidiga upplagor av svensk ordbok definierades som ett tecken på "god och djup sömn". Nu vet man bättre. Sömnapné ökar risken för följdsjukdomar som högt blodtryck, stroke och hjärt- och kärlsjukdomar.
I dag vet forskarna att cirka 10 procent av alla kvinnor och 20 procent av alla män i åldrarna 30– 60 år lider av sömnapné. Eva Lindberg tillägger att det sannolikt finns ett stort mörkertal. Att andelen ökat beror bland annat på att fler är överviktiga, men även på att man tar riskerna med snarkning på större allvar och att läkare blivit bättre på att diagnostisera sjukdomen.
– Det är lätt att skylla på vikten, men den har betydelse. Även hur man är skapad i luftvägarna har betydelse, så där spelar ärftligheten roll. Med trånga luftvägar får man lättare problem, säger Eva Lindberg.
Några enkla råd för att förebygga snarkning är att undvika att vara täppt i näsan och att inte sova på rygg. Vid svårare problem kan man få en anti-apnéskena som används nattetid för att dra fram underkäken och förhindra att tungan faller bakåt. För de allra svåraste fallen ordineras en CPAP-apparat med mask, som håller andningsvägarna öppna genom att blåsa in en svag luftström i halsen.
Nu får Eva Lindberg 3,6 miljoner kronor av Hjärt- och lungfonden för att undersöka sambandet mellan sömnapné och demens med kognitiv nedsättning, det vill säga svårighet att ta emot, bearbeta och minnas information.
Det finns en rad olika riskfaktorer för demens, varav högt blodtryck är en. Högt blodtryck är även något som kan drabba snarkare.
– I normala fall är blodtrycket lägre när man sover, men personer med sömnapné kämpar sig igenom nätterna och det kan leda till att blodtrycket i stället höjs, förklarar Eva Lindberg.
I studien ska 800 personer genomgå polysomnografi, där tid för sömn och sömnstadier registreras, och hur andning och rörelser påverkar sömnen. Även blodprov tas. Den studien matchas med undersökning av nattlig andningsregistrering och samtidig blodtrycksmätning hos 4 000 personer.
– Tidigare studier har visat ett samband mellan högt blodtryck nattetid och demens. Nu ska vi se vilken påverkan sömnapné har. Det är en ny vinkel, säger Eva Lindberg.
Förhoppningsvis kan forskningen identifiera nya riskfaktorer och leda till nya metoder för att förebygga demens.
Efter att ha pratat med Eva Lindberg förstår man vikten av att sova gott. Hur bär man sig åt för att få en god natts sömn?
– Jag har inga andra knep än standardtipsen, säger hon.
De vanligaste tipsen är att ha en skön säng i ett mörkt, tyst och svalt rum. 14– 18 grader rekommenderas. Regelbundna sömnvanor är bra. Det är bra att varva ner innan man lägger sig, och då ska man vara sömnig – och helst mätt. Hunger påverkar sömnen.