Talibanerna tar tre huvudorter på en dag

Talibanerna har intagit tre afghanska provinshuvudstäder under söndagen – däribland viktiga Kunduz – och fem sedan i fredags.
–Jag har svårt att se att något kan stoppa talibanerna nu, säger Afghanistankännaren Anders Fänge till TT.

Förödelse i Kunduz efter strider mellan talibanerna och afghanska regeringsstyrkor.

Förödelse i Kunduz efter strider mellan talibanerna och afghanska regeringsstyrkor.

Foto: Abdullah Sahil/AP/TT

Afghanistan2021-08-08 07:43

Talibanerna har erövrat Taloqan, huvudstad i provinsen Takhar i nordöstra Afghanistan.

– Vi drog oss tillbaka från staden i eftermiddags efter att inte ha fått förstärkningar från regeringen, uppger en säkerhetskälla.

Talibanerna meddelade tidigare på söndagen att de intagit Sar-e-Pul och Kunduz, huvudorter i de nordliga provinserna med samma namn.

Uppgifterna om Kunduz fall kommer efter att hårda strider rasat mellan regeringsstyrkor och talibaner i de centrala delarna av staden. Talibanerna har haft som mål att ta kontroll över Kunduz i flera år. Att de nu intar staden är rörelsens största seger sedan den inledde sin stora offensiv i maj, efter att USA inledde sitt uttåg ur landet.

– Det är en relativt stor stad som ligger strategiskt viktigt nära gränsen till Tadzjikistan, säger Anders Fänge till TT.

Offensiv i norr

Talibanerna har historiskt sett haft svårt att få fäste i norra Afghanistan. Tadzjiker och uzbeker utgör de största folkgrupperna i flera provinser, medan talibanrörelsen i första hand består av pashtuner – landets största etniska grupp. Men talibanerna har släppt in fler folkgrupper i rörelsen, vilket banat väg för deras framfart i norr.

– De har spelat på missnöjet med regeringen i Kabul och har fått in folk från andra etniska grupper, som uzbeker och tadzjiker, i befälspositioner, säger Anders Fänge.

Syftet med talibanernas kraftiga offensiv i norr har varit att hindra de gamla motståndsrörelserna som kämpade mot dem under 1990-talet i den så kallade Norra alliansen från att mobilisera sig på nytt, enligt Anders Fänge.

– Nu håller talibanerna ett stort antal distrikt som de inte var i närheten av när de satt i regering. De ville förekomma en återuppståndelse av Norra alliansen, säger Anders Fänge.

Svaga miliser

Han tror inte att de miliser om slagits mot talibanerna i det förflutna kommer att bjuda något större motstånd den här gången.

– De är väldigt okoordinerade och har dålig militärutbildning. Ledarna för grupperna som ingick i Norra alliansen är 20 år äldre och 20 kilo tyngre i dag. Jag antar att de kommer att lämna Afghanistan när det blir riktigt hett, säger Anders Fänge, och tillägger:

– Jag har svårt att se att något kan stoppa talibanerna nu.

Regeringssidans förmåga att hålla de norra regionerna väntas bli avgörande. Militären har i flera delar av landet i stort sett givit upp landsbygden till talibanerna och fokuserar nu på att försvara städer.

– Det visar på talibanernas styrka, att de klarar av så stora komplexa operationer som att erövra provinshuvudstäderna, men också på regeringsarméns svaghet, säger Anders Fänge.

– Armén har problem med korruption och centralisering som bakbinder kommendanterna ute i landet.

Understöd från USA

Regeringsstyrkorna har fått hjälp av amerikanska stridsplan, som bombat talibanernas positioner i Sheberghan, den provinshuvudstad i nordliga Jawzjan som islamiströrelsen intog på lördagen.

De USA-ledda utländska trupperna har inlett sitt uttåg som ska vara fullbordat den 11 september. Anders Fänge räknar inte med något internationellt militärt understöd till Afghanistans armé framöver, varken från USA eller andra aktörer.

– Kina och Ryssland stärker sina förbindelser med talibanerna. Till och med när det gäller Indien, som är traditionellt emot talibanerna, finns vissa uppgifter om att de öppnat upp förbindelser. Alla ser skriften på väggen och försöker anpassa sig, säger Anders Fänge.

Fakta: Talibanerna

Talibanrörelsens ideologi kombinerar en fundamentalistisk islamtolkning med den urgamla kulturella koden pashtunwali, döpt efter den etniska gruppen pashtuner som utgör talibanernas ryggrad.

Formellt föddes rörelsen 1994, men grunden lades långt tidigare i de pakistanska flyktingläger dit många afghaner flydde undan den sovjetiska invasionen 1979.

Efter Sovjetunionens nederlag och uttåg 1989 följde det så kallade fortsättningskriget, då de krigsherrar som med stöd från bland andra USA bekämpat invasionen vände vapnen mot varandra.

Talibanerna lovade att ersätta kaoset med ordning. 1996 erövrade rörelsen huvudstaden Kabul och kontrollerade fram till den USA-ledda invasionen 2001 den stora merparten av landet.

Talibanernas maktutövande var konservativt, brutalt och godtyckligt. Musik förbjöds, avrättningar genomfördes inför publik, kvinnors frihet inskränktes kraftigt och skolundervisning för flickor stoppades.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!