Hur lagförs en president som har gjort sig skyldig till brott?
Det beror på vilket brott det handlar om. Kongressens representanthus kan lägga fram riksrättsanklagelser om det finns misstankar om att presidenten är skyldig till "förräderi, bestickning eller andra allvarliga brott och förseelser", i enlighet med första artikeln i USA:s grundlag. För att fatta ett sådant beslut krävs enkel majoritet i representanthuset (som har 435 ledamöter). För att döma och avsätta presidenten krävs att två tredjedelar av senatens 100 ledamöter röstar för.
Har detta skett någon gång?
Ingen president i USA har blivit avsatt genom riksrätt. Donald Trump (2019-2020), Bill Clinton (1998) och Andrew Johnson (1868) blev formellt anklagade av representanthuset, men friades av senaten.
I Richard Nixons fall, efter Watergateskandalen, hade representanthuset inlett riksrättsprocessen men presidenten avgick 1974, innan den hann fullbordas.
Finns andra möjligheter vad gäller mer "vanliga" brott?
Ofta framförs att en sittande president inte kan åtalas för sådana. Men det är en knivig fråga som grundlagen inte ger något helt tydligt svar på och som juridiska forskare tvistar om.
Många anser att det är just riksrätt som gäller för landets president så länge han eller hon innehar ämbetet, att övriga anklagelser får vänta tills personen inte längre är statschef. Andra understryker att i USA står ingen, inte ens presidenten, över lagen. Frågan har inte prövats av Högsta domstolen.
Finns det ingen modernare skrivning i ämnet än grundlagen som trädde i kraft 1789?
Ofta hänvisas till en justitiedepartementsregel från 1973 i vilken det heter att en sittande president inte kan åtalas på "vanligt" sätt. Under den så kallade Rysslandsutredningen refererade bland andra president Donald Trumps juridiske rådgivare Rudy Giuliani till den.
Finns det andra vägar att avsätta en president, vid sidan av riksrättsförfarandet?
Ja, presidenten kan förklaras oförmögen att utföra sina plikter, enligt grundlagens 25:e tillägg. För att det ska ske krävs antingen ett gemensamt utlåtande från vicepresidenten och en majoritet av regeringen eller ett utlåtande från en kongresstillsatt expertpanel (exempelvis bestående av medicinska experter).
Om presidenten motsätter sig utlåtandet har kongressen tre veckor på sig att debattera frågan och rösta om den. Två tredjedelars majoritet krävs och beslutet kan inte överklagas.
Tillägget skrevs efter mordet på John F Kennedy 1963, då kongressledamöterna bland annat började fundera på vad som skulle hända om en president överlevde en attack men blev liggandes i koma. Det trädde i kraft 1967.
En president har genom grundlagens andra artikel rätt att benåda personer som dömts för federala brott – men kan han eller hon benåda sig själv? Och kan en sådan benådning utfärdas preventivt?
Att en president skulle benåda sig själv är oprövad, juridisk mark. Det finns inget entydigt svar på om det skulle gå eftersom frågan aldrig prövats i domstol.
Klart är dock att benådningar enbart gäller federala mål. Även om Donald Trump skulle lyckas benåda sig själv finns åtal på delstatsnivå, bland annat i New York där ett rättsligt fall som rör bank-, skatte- och försäkringsbedrägerier väntar.
Att en president benådas preventivt, för framtida åtal, har dock skett tidigare. När Richard Nixon avgick efter Watergateskandalen benådades han "fullt och villkorslöst" av sin efterträdare Gerald Ford för alla brott han kunde tänkas ha begått mot landet under sin tid som president.
Källor: History.com, CBS, NPR, The New York Times, Findlaw.com, The New Yorker, Uppsala universitet
