Coronakrisen utmanar gamla EU-tabun

EU-kommissionen lägger fram sin stora återhämtningsfond för att hjälpa EU-länder som går på knäna. Företag riskerar att gå omkull, sjukvården pressas och arbetslösheten stiger.

– För många finns det ett viktigt värde att stötta de regioner och länder som blivit hårdast drabbade. Det är en viktig signal efter diskussionen om bristande europeisk solidaritet under krisen, säger Göran von Sydow, chef för Svenska institutet för Europapolitiska studier (Sieps).

Även om fondens 750 miljarder euro är bland de största hjälppaket som EU lanserat, så är det ändå inte lika mycket som medlemsstaterna själva satsat i olika krispaket på hemmaplan. Problemet är att krisbekämpningen varit ojämlik. Ojämförligt mest har Tyskland betalat in i sin ekonomi och sitt näringsliv. Fonden blir därför ett sätt att jämna ut de stora skillnaderna krisbekämpningen.

Merkel gör u-sväng

Två tredjedelar av fonden består av bidrag som inte behöver betalas tillbaka och en tredjedel av lån. Pengarna ska lånas upp gemensamt via EU-budgeten, med medlemsstaterna som garanter.

Ett upplägg som varit helt otänkbart om inte Tysklands förbundskansler Angela Merkel nyligen skrotat gamla käpphästar och gått med på både bidrag och gemensam upplåning.

En signal om att coronakrisen är något annat än eurokrisen.

– Det här handlar inte om att länder vanskött ekonomin, säger von Sydow.

– Krisens omfattning har gjort att gemensam upplåning, som förut har varit tabu och helt uteslutet, nu är möjligt.

EU-kommissionen föreslår också flera nya skatter som ska hjälpa till att finansiera fonden, till exempel digitalskatt och koldioxidtull. Det är inte första gången som kommissionen föreslår så kallade egna medel, men det brukar mötas av kompakt motstånd från många medlemsländer som inte vill att EU ska ta in skatt, däribland Sverige.

– Det återstår att se om det kommer att godtas, säger von Sydow.

Hopp för federalister

Även om beskattningsrätt för EU och gemensam upplåning är kontroversiellt och ogillas på många håll, finns det också de som hoppas att coronakrisen har öppnat ett möjligheternas fönster. Att brådskande krisåtgärder ska få EU-länderna att avstå principdiskussioner om överstatlighet och mer makt till Bryssel.

Det görs paralleller till hur gemensam upplåning var en viktig faktor när USA bildades och den amerikanske federalisten Alexander Hamiltons roll och hur det nu kan ha skapats ett hamiltonskt ögonblick för EU.

– De som vill att EU ska bli mer av en federal stat ser det här som ett första steg, medan andra menar att det är en engångsföreteelse för att kortsiktigt lösa den här krisen, säger Göran von Sydow.

Hoppas på för mycket?

Vem som kommer att få rätt får framtiden utvisa, säger han, även om han inte tror att återhämtningsfonden i sig betyder så mycket.

– Det är svårt att bedöma, men jag tror inte att det är det stora steget till en federal stat som vissa hoppas, utan det är ändå ganska begränsade insatser som man gör nu, säger han.