Sedan rymdfĂ€rjorna flög för sista gĂ„ngen 2011 har USA saknat egen möjlighet att skicka mĂ€nniskor till och frĂ„n jorden. Det har inte gett den nationella stoltheten nĂ„gon ro, och pĂ„ onsdagen var det tĂ€nkt att ordningen â med amerikanska ögon â skulle Ă„terstĂ€llas.
Men med bara 17 minuter kvar till uppskjutningen frÄn Kennedy Space Center i Florida stÀlldes fÀrden in. Astronauterna Bob Behnken och Doug Hurley fick lÀmna kapseln Crew Dragon som skulle ha lyfts ut i rymden av en Falcon-raket frÄn företaget Space X.
Sista provresa
Uppskjutningen skulle ha skett frĂ„n startplatta 39A â en legendarisk plats, som anvĂ€nts av sĂ„vĂ€l Apollo-raketer som rymdfĂ€rjor.
Det privatÀgda företaget Space X har skrivit kontrakt med rymdstyrelsen Nasa om att sköta persontransporter till och frÄn Internationella rymdstationen (ISS). Priset Àr pÄ runt 55 miljoner dollar per resa. Tidigare har USA:s astronauter, dÀribland nyligen hemkomna svenskamerikanskan Jessica Meir, fÄtt Äka med Rysslands Älderstigna Sojuz-raketer, till prislappar pÄ upp till 86 miljoner dollar per "biljett".
Formellt skulle onsdagens tur vara en sista provresa, innan den reguljĂ€ra trafiken kommer i gĂ„ng, och kallas dĂ€rför demo-2. I demo-1 skickades dockan Ripley â döpt efter Sigourney Weavers rollfigur i "Alien"-filmerna â upp till ISS förra Ă„ret.
Trump pÄ plats
Men som vanligt med raketuppskjutningar Àr vÀdret en stor osÀkerhetsfaktor. Och i Ànnu högre grad med astronauter inblandade, eftersom förhÄllandena mÄste vara stabila inte bara i Florida, utan Àven ute över Atlanten. DÀr ska kapseln Crew Dragon kunna falla ned pÄ ett sÀkert sÀtt om nÄgot gÄr snett pÄ vÀgen upp. DÀrför avblÄstes uppskjutningen.
Det betyder att USA:s president Donald Trump och övriga tillresta Ă„skĂ„dare â som i och för sig var vĂ€ldigt fĂ„ i dessa coronatider â fĂ„r ge sig till tĂ„ls till helgen. NĂ€sta "fönster" för uppskjutning infaller pĂ„ lördag.