På tisdagen blev 60-årige Ebrahim Raisi officiellt Irans nye president, efter att ha godkänts av landets högsta ledare ayatolla Ali Khamenei i en direktsänd ceremoni från huvudstaden Teheran.
På torsdag kommer Raisi även att sväras in inför parlamentet och ska då presentera sitt förslag till regering. Han ersätter den moderata expresidenten Hassan Rohani, vars största eftermäle är det numer havererade kärnvapenavtalet från 2015 som ledde till lättade internationella sanktioner mot Iran.
I sitt installationstal på tisdagen säger Raisi att hans regering kommer att försöka lyfta USA:s "tyranniska sanktioner".
Sanktioner svår nöt
Den nya presidenten står inför en rad utmaningar – framför allt en ekonomisk kris som till stor del beror på att USA drog sig ur kärnvapenavtalet 2018 och därefter på nytt införde hårda sanktioner mot Iran. Detta ströp landets livsviktiga oljeexport, och ekonomin krympte med sex procent både 2018 och 2019.
Det ekonomiska läget i landet har försvårats ytterligare av coronapandemin, som hittills krävt fler än 90 000 liv i landet och grävt ytterligare hål i många iraniers plånböcker.
– Jag är väldigt hoppfull angående landets framtid och säker på att det är möjligt att få bukt med svårigheter och begränsningar, sade Raisi i juli.
Inblandning i avrättningar
Efter valsegern i juni betonade 60-åringen att hans utrikespolitik främst kretsar kring att stärka banden till andra länder i regionen. Samtidigt kastas han rätt in i ett spänt internationellt läge. USA, Storbritannien och Israel har riktat anklagelser och varningar mot Iran beträffande en dödlig attack mot ett fartyg från ett israeliskt rederi i torsdags. Teheran nekar till inblandning.
Ebrahim Raisi vann ett presidentval där mer än hälften av väljarna stannade hemma, eftersom flera mer moderata och reformsinnade kandidater inte tilläts delta.
Den nye presidenten är föremål för amerikanska sanktioner för påstådda kränkningar av mänskliga rättigheter – bland annat för sin inblandning i de systematiska avrättningarna av tusentals politiska fångar i landet 1988, då han tjänstgjorde som regimens biträdande åklagare.