Den i huvudsak ungdomsledda rörelsen dök upp förra sommaren, motiverad av växande missnöje med premiärminister Prayut Chan-O-Cha, en tidigare militär som tog makten i en militärkupp 2014. Tiotusentals demonstranter fyllde gatorna och krävde premiärministerns avgång, att den militära konstitutionen skrivs om, samt reformer av kungahuset.
Ett år senare har 110 av dem åtalats under majestätsbrottslagen för deras roll i protesterna, enligt uppgifter till AFP från en advokat som representerar dem. De åtalade riskerar mellan tre och femton års fängelse.
Majestätsbrottslagen är till för att skydda Thailands mycket mäktiga kungahus – som stöttas av landets militär och högsta ekonomiska skikt – från ärekränkning. Men kritiker har länge hävdat att den används som ett vapen mot politiska motståndare. Att avskaffa lagen har varit ett av den unga proteströrelsens huvudkrav.
Trots regeringens juridiska krafttag har rörelsen inte tystnat, utan fortsätter att arrangera demonstrationer som nu ofta riktar sig mot landets hantering av den allt värre coronapandemin.