Skalven ger Erdogan fördel i valet

Jordskalven i Turkiet intrÀffade bara nÄgra mÄnader före valet i maj. Under tisdagen utlyste president Recep Tayyip Erdogan undantagstillstÄnd, vilket kommer att ytterligare försvÄra valrörelsen för oppositionen.
–Naturen har gett honom en förevĂ€ndning, sĂ€ger TurkietkĂ€nnaren Jenny White.

Recep Tayyip Erdogan. Arkivbild.

Recep Tayyip Erdogan. Arkivbild.

Foto: Vjatjeslav Prokofjev/AP/TT

Turkiet2023-02-08 15:51

UndantagstillstÄndet har införts i de jordbÀvningsdrabbade provinserna dÀr mÄnga kurder bor, och dÀr oppositionella partier har stort stöd. Strax efter att det löper ut om tre mÄnader ska president- och parlamentsval hÄllas.

Tidigare opinionsundersökningar har visat att bÄda valen skulle kunna bli valrysare. Stödet för Erdogan Ä ena sidan, och det största oppositionsblocket Ä andra sidan, ser inte ut att skilja sig mycket Ät. Kurderna motsvarar runt tio procent av rösterna och skulle enligt bedömare kunna bli tungan pÄ vÄgen.

MÄnga kan inte rösta

Men nu, i och med Erdogans undantagstillstÄnd, stÀlls kampanjarbetet i omrÄdena in. Dessutom Àr röstningen kopplad till en hemadress i omrÄden dÀr folk inte lÀngre kan bo, sÀger Jenny White, professor vid Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet.

– De kurdiska rösterna Ă€r centrala för att avgöra hur valet gĂ„r. Och nu kan mĂ„nga av kurderna antagligen inte rösta. Det kommer att ha stor inverkan pĂ„ valet, sĂ€ger hon.

Men Àven före undantagstillstÄndet har de oppositionella partierna haft svÄrt att nÄ ut. De fÄr inte utrymme i de medier som till största del Àr statliga eller som Àgnar sig Ät sjÀlvcensur. I stÀllet anvÀnder oppositionen sig av sociala medier, som ocksÄ till viss del har begrÀnsats i landet.

Den turkiska regeringens svar pÄ jordbÀvningskatastrofen natten till i mÄndags har varit lÄngsamt och inte sÀrskilt omfattande med tanke pÄ förödelsen, enligt Jenny White.

"Under kontroll"

Men statliga medier rapporterar att allt Ă€r under kontroll Ă€ven om mĂ„nga i befolkningen genom anhöriga i omrĂ„det fĂ„r höra andra beskrivningar av lĂ€get. Twitter-inlĂ€gg kommer frĂ„n mĂ€nniskor som fastnat under rasmassorna, dĂ€r överlevare ber om att nĂ„gon ska komma och hjĂ€lpa dem ut. ÄndĂ„ har presidenten inte klivit fram och försökt framstĂ„ som en stabil ledare eller fadersfigur i krisen.

– Alternativet till att göra det Ă€r att se till att kurder inte kan rösta, sĂ€ger Jenny White.

– Det handlar i grund och botten om pengar och makt och tyvĂ€rr mindre om vad mĂ€nniskor behöver. Erdogan kommer att göra allt för att stanna vid makten, det Ă€r jag sĂ€ker pĂ„. Det hĂ€r passar hans behov av att minska de kurdiska rösterna.

Kritik möttes av hot

Kritiken mot lÄngsamma insatser frÄn regeringens hÄll har inte lÄtit vÀnta pÄ sig, nÄgot som inte tagits emot vÀl av presidenten.

– Erdogans svar var att namnen pĂ„ alla som kritiserar insatserna noteras, och att man kommer att Ă„terkomma till dem vid tillfĂ€lle, sĂ€ger Jenny White.

Men trots presidentens hot fylls sociala medier av vittnesmÄl frÄn mÀnniskor som sÀger att ingen har kommit för att hjÀlpa dem. Vissa skriver att de fortfarande hör mÀnniskor som ropar under brÄten.

I nulÀget gÀller undantagstillstÄndet för just det drabbade omrÄdet, men om det pÄ ett eller annat sÀtt skulle kunna motiveras att införa ett undantagstillstÄnd över hela landet kan valet inte bli av. Presidenten skulle dÄ kunna fatta beslut om att stÀlla in eller flytta valet, sÀger Jenny White.

– Det beror pĂ„ hur han tror att han ligger till. Min tanke innan jordskalvet intrĂ€ffade var att han – om han sĂ„g ut att förlora – skulle se till att valet inte skulle bli av.

Fakta: Valet i Turkiet

Den 14 maj 2023 hÄller Turkiet president- och parlamentsval. Drygt 60 miljoner turkar Àr röstberÀttigade.

Tidigare var datumet satt till den 18 juni, men med hÀnvisning till skolÄret tidigarelade regeringen valet. DÀrmed hÄlls valet samma datum som Turkiet höll sitt första fria val 1950.

Om ingen presidentkandidat sÀkrar mer Àn 50 procent av rösterna den 14 maj kommer en andra runda att hÄllas den 28 maj.

Än Ă€r det inte klart vem eller vilka sittande president Recep Tayyip Erdogan stĂ€lls emot. Den 13 februari vĂ€ntas det största oppositionsblocket, bestĂ„ende av sex partier, presentera sin gemensamma kandidat.

I parlamentsvalet ska vÀljare frÄn 87 valdistrikt vÀlja 600 ledamöter till en femÄrig mandatperiod i det turkiska parlamentet.


Fakta: Turkiet under Erdogan

Konservativa RĂ€ttvise- och utvecklingspartiet (AKP) har styrt Turkiet sedan 2002. Nuvarande president Recep Tayyip Erdogan var premiĂ€rminister mellan 2003 och 2014, dĂ„ han tog över presidentposten frĂ„n Abdullah GĂŒl.

Under AKP:s första Är vid makten upplevde Turkiet en kraftig ekonomisk uppgÄng, med förbÀttrad levnadsstandard för stora delar av befolkningen. De senaste Ären har dock ekonomin stagnerat med skenande inflation och arbetslöshet, samtidigt som landet enligt mÄnga bedömare har utvecklats i en alltmer auktoritÀr riktning.

Demokratin har stegvis avvecklats i takt med att presidenten har tagit kontroll över – eller stĂ€ngt ned – i stort sett alla regimkritiska medier samt kastat journalister, oppositionspolitiker och kritiker i fĂ€ngelse.

Med en grundlagsÀndring 2017 och ytterligare lagÀndringar och dekret efter omvalet 2018 har Erdogan omformat statsapparaten pÄ ett sÀtt som i princip innebÀr att den tidigare parlamentarismen har ersatts av ett presidentstyre, med en mycket stor koncentration av makt till statschefen.

Samtidigt har Erdogan och AKP gett islam en alltmer framskjuten plats i det historiskt sett sekulÀra Turkiet.

All form av opposition jobbar i kraftig motvind, inte minst eftersom 90 procent av landets medier kontrolleras av regeringen och dess allierade.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!