Ukrainare ratar ryska i protest mot kriget

MÄnga ukrainare vÀljer bort det ryska sprÄket, i protest mot Putins krig. Rysk litteratur slÀngs pÄ sophögen, mÄnga vÀgrar att tala ryska och över hela landet mÀrks ett nymornat intresse för ukrainska sprÄkkurser.

Intresset för ukrainska sprÄkkurser har ökat i Ukraina. Arkivbild.

Intresset för ukrainska sprÄkkurser har ökat i Ukraina. Arkivbild.

Foto: Anders Wiklund / TT

Ukraina2023-07-30 17:05

I den starkt ryskinfluerade staden Charkiv i östra Ukraina mÀrks nu hur servitörer, frisörer och affÀrsinnehavare inte lÀngre anvÀnder ryska, rapporterar The Washington Post. Och de ukrainska sprÄkkurserna vÀxer upp som svampar ur jorden.

Efter att Ryssland invaderade Krim 2014 har det sprÄkliga avstÄndstagandet blivit allt större.

Den ryskfödde ukrainske författaren Andrej Kurkov, som skriver sina romaner pÄ ryska, uppger att han kÀnde plötslig smÀrta nÀr han nu skriver eftersom han skÀms sÄ för Ryssland.

– Jag insĂ„g att Ryssland hĂ„ller pĂ„ att förstöra sig sjĂ€lvt och förstör ocksĂ„ för den ryska sprĂ„kkulturen över hela vĂ€rlden, sĂ€ger Andrej Kurkov till tidningen.

"Fiendens sprÄk"

Och för Iryna Pobidasj, som Àr bitrÀdande professor i sprÄk vid universitetet Igor Sikorskys polytekniska institut i Kiev, rÄder det ingen tvekan om att det för mÄnga ukrainare har blivit otÀnkbart att tala ryska eftersom det Àr "fiendens sprÄk".

– Ryska Ă€r numera ett kĂ€nnetecken för allt det som har hĂ€nt: kĂ€nnetecken för smĂ€rta och tragedi, sĂ€ger Irina Pobidasj.

I stÀder över hela Ukraina har folk börjat lÀmna in sina ryska böcker till Ätervinning sÄ att de förvandlas till toalettpapper. Gatunamn uppkallade efter ryska författare döps om efter ukrainska hjÀltar i stÀllet, och rÀtter sÄsom pelmeni (ryska dumplings) kallas numera nÄgot annat i menyerna. MÄnga ryska artisters lÄtar, som sÄ lÀnge varit populÀra i landet, har slutat att spelas i radion.

Levande exempel

De bĂ„da sprĂ„ken har sedan lĂ„ng tid varit nĂ€ra sammanflĂ€tade med varandra, och omkring 30 procent av ukrainarna i landet har ryska som sitt förstasprĂ„k. 60-Ă„riga Angela Bulat, kobonde i Huljajpole i södra Ukraina, Ă€r ett levande exempel pĂ„ hur komplex frĂ„gan Ă€r. HĂ€lften ryska, hĂ€lften tatar talar hon bĂ„de ryska, ukrainska och surzjyk – som Ă€r en blandform av de bĂ€gge sprĂ„ken.

SjÀlv Àr Angela Bulat en varm föresprÄkare för tolerans.

– Jag brukade alltid frĂ„ga mig sjĂ€lv: Vem Ă€r jag? Jag talar ryska, ukrainska och surzjyk. Mina förĂ€ldrar Ă€r frĂ„n Dagestan. Jag Ă€r ukrainsk medborgare. Men i samband med kriget har jag slutat upp med att stĂ€lla dessa frĂ„gor. Det viktigaste av allt handlar nu om hur folk behandlar varandra, sĂ€ger hon.

Bakgrund: Ukrainska och ryska lever sida vid sida

Det stora flertalet invĂ„nare Ă€r etniska ukrainare. Ukrainska Ă€r officiellt sprĂ„k men ryskan har behĂ„llit stark stĂ€llning. Andelen ryssar ökade under sovjettiden (1922–1991).

GrÀnsdragningen mellan ryssar och ukrainare Àr flytande, och mÄnga som talar ryska uppfattar sig som ukrainare.

PÄ Krim bor Àven krimtatarer, ett turkisksprÄkigt folk. De deporterades frÄn Krim i slutet av andra vÀrldskriget men mÄnga ÄtervÀnde efter sjÀlvstÀndigheten.

Officiellt sprÄk Àr ukrainska, ett östslaviskt sprÄk nÀra beslÀktat med belarusiska och ryska. Det har ett stort antal lÄneord frÄn bland annat polska. För skriftsprÄket tillÀmpas en variant av det kyrilliska alfabetet.

Ryska Àr modersmÄl för knappt en tredjedel av befolkningen, Àven för mÄnga som inte uppfattar sig som ryssar. MÄnga talar ocksÄ en blandform av ukrainska och ryska, kallad surzjyk.

KĂ€lla: Landguiden/UI.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!