Domare låter inte Trump hemlighålla dokument

Det kongressutskott i USA som utreder händelserna kring stormningen av Kapitolium den 6 januari kommer att få tillgång till dokument på 770 sidor som förre presidenten Donald Trump ville hemligstämpla.

Det har en domare i Washington DC beslutat. Hennes beslut gäller rent formellt att hon inte tänker ta ställning i frågan om Trumps begäran att hemligstämpla dokument, samtalsloggar och handskrivna anteckningar från Vita huset från tiden runt kongresstormningen.

"I grund och botten handlar det här om en dispyt mellan en före detta och en sittande president. Och högsta domstolen har redan gjort klart att det vid sådana tillfällen är den sittande presidentens åsikter som väger tyngst", skriver domaren Tanya Chutkan, enligt The Washington Post.

"Ligger i allmänhetens intresse"

"Rätten anser att det ligger i allmänhetens intresse att tillåta – och inte förbjuda– den sammantagna viljan hos den lagstiftande makten (kongressen) och den verkställande makten (presidenten) att undersöka händelserna som ledde till och inträffade den 6 januari", skriver hon.

Därmed kan dokumenten släppas till kongressen, och ska enligt domstolen så göras senast den 12 november. Trumps advokater har dock överklagat domen.

Dokumenten det handlar om är anteckningar från Trumps närmaste medarbetare, promemorior till Vita husets pressekreterare och utkast till det tal som den dåvarande presidenten höll den 6 januari – ett tal som många anser vara den avgörande gnistan som tände Trumpanhängarnas stormning av kongressen.

"Presidenter är inte kungar"

Den förre presidentens juridiska representanter lämnade i oktober in en stämningsansökan till en federal domstol efter att det särskilda utskottet i representanthuset som utreder kongressattacken begärt att dokument och samtalslistor från dagarna kring upploppet ska lämnas över.

Där motsätter Trump sig utskottets begäran att få ta del av dokument från hans tid som president med hänvisning till att den är för omfattande och inkluderar dokument utan koppling till den 6 januari. Han har också åberopat det som på engelska kallas "executive privilege", det vill säga det juridiska skydd som omfattar presidentämbetets makt.

Det argumentet bet inte på domaren Chutkan, som skriver:

"Hans (Trumps) hållning att han kan sätta sig över den verkställande maktens uttryckliga vilja tycks baseras på tanken att hans 'executive privilege' varar i all evighet. Men presidenter är inte kungar, och den svarande är inte president".