Miljöforskare glÀds Ät USA:s nya reformpaket

Klimatexperter har stora förvÀntningar pÄ USA:s nya reformpaket, som nu undertecknats av president Joe Biden.
–Det Ă€r fundamentalt viktigt för vĂ€rldens klimatambitioner, sĂ€ger Stanfordprofessorn Chris Field.

Solpaneler i Clifton Park i New York.

Solpaneler i Clifton Park i New York.

Foto: Hans Pennink/AP/TT

USA2022-08-17 05:04

Det omfattande lagpaketet skrevs under av Biden pĂ„ tisdagen, vilket innebĂ€r att det nu trĂ€der i kraft. Den största delen handlar om klimatsatsningar – berĂ€knade till mer Ă€n 370 miljarder dollar.

Och lagen kommer verkligen att ha betydelse. Det Àr tre forskare som TT pratat med överens om.

Chris Field, professor i jordsystemvetenskap och biologi vid Stanford University, tror att den kommer att fÄ global betydelse.

– - Jag tror att USA:s ledarskap inom klimatomrĂ„det Ă€r helt nödvĂ€ndigt för att vĂ€rlden ska kunna göra de framsteg som behövs.

– Det sĂ€nder starka signaler till vĂ€rlden att agera.

"Effekt direkt"

Field tycker att lagen visar pÄ hur man kan uppmuntra till den gröna omstÀllningen för bland annat elproducenter, tillverkare och konsumenter. I lagen finns Àven sÄdant som incitament för att minska luftföroreningar och satsningar pÄ att motverka skogsbrandsriskerna.

– Jag Ă€r optimistisk om att vi kommer att börja se signaler pĂ„ att den har omedelbar effekt. Att vi ser en större efterfrĂ„gan pĂ„ konsumentprodukter, framför allt elfordon och energieffektiva apparater. Och jag tror att vi kommer att börja se företagsinvesteringar, sĂ€ger han.

Kenneth Gillingham, ekonomiprofessor vid Yale med ett forskningsintresse för miljö- och energipolitik, Àr upprymd över undertecknandet.

– Det Ă€r sĂ„ svĂ„rt att fĂ„ igenom nĂ„gonting politiskt i USA, sĂ„ det Ă€r pĂ„ sĂ€tt och vis historiskt, sĂ€ger han.

Sol och vind

Han betonar framför allt skattelÀttnaderna för produktion och investeringar inom sol- och vindkraft.

– Alla modeller pekar pĂ„ att vi kommer att se mer sol- och vindkraft i USA Ă€n vad vi skulle gjort annars. Det kommer inte vara tillrĂ€ckligt för att nĂ„ 100 procent förnyelsebara energikĂ€llor, men det kommer att snabba upp utbyggnadstakten, sĂ€ger han.

Han lyfter ocksÄ fram energilagringsambitionerna, framför allt batterier pÄ bÄde elnÀtsnivÄn och för hushÄll.

En annan del i lagen som Gillingham pekar pÄ Àr rÀttviseaspekten, att satsningar riktas mot lÄginkomstomrÄden. Bland annat ökar möjligheterna att bygga laddstationer i de delarna av samhÀllet, och subventioner för begagnade elbilar införs.

– Det finns utrymme för fattigare samhĂ€llen att vĂ€xa med hjĂ€lp av ren energi pĂ„ ett sĂ€tt som de inte hade gjort annars, sĂ€ger han.

Kan straffa utslÀppare

Richard Rood, klimatprofessor vid University of Michigan, kallar reformpaketet ett genombrott. Förutom energisatsningarna lyfter han fram ÄtgÀrder för att minska metanutslÀpp. Metan Àr en potent gas som bidrar till vÀxthuseffekten.

– Ett av de stora problemen med frackning (hydraulisk sprĂ€ckning) och explosionen av naturgasutvinning i USA Ă€r att det leder till stora lĂ€ckor av metan. Vad lagen gör Ă€r att tillĂ„ta reglering, kartlĂ€ggning och straff mot dem. Det borde vara en av de minst kontroversiella delarna av lagen, och Ă€r Ă€ntligen pĂ„ plats.

Forskarna Àr överens om att lagen kommer att pÄverka olika delar av landet pÄ olika sÀtt. Och Àven om det Àr Demokraterna som drivit igenom den kan det vara i republikanskt styrda delstater den fÄr störst effekt.

– Mycket av den förnyelsebara energin produceras i republikanska delstater, medan suget efter elfordon och politik finns i demokratiskt styrda. Jag tror att skattekrediterna kring vindenergi fĂ„r större betydelse i republikanska och glesbygdsdelstater. Lagen Ă€r politiskt ganska smart pĂ„ det sĂ€ttet, sĂ€ger Rood.

Viss kritik

Men det Àr inte bara klang och jubel. En del kontroversiella delar finns, som satsning pÄ kÀrnkraft samt infÄngning och lagring av koldioxid.

– En del ser det som att man underlĂ€ttar fortsatt anvĂ€ndning av fossila brĂ€nslen, och satsar mycket pengar pĂ„ nĂ„got som kanske inte Ă€r ekonomiskt och kanske inte fungerar, sĂ€ger Rood.

Gillingham Àr ocksÄ skeptisk till att elfordonen verkligen fÄr det lyft som Äsyftas, eftersom det för att fÄ skattelÀttnader stÀlls krav pÄ att batterierna ska vara producerade i Nordamerika och till stor del ha nordamerikanskt innehÄll.

– Flera har noterat att fĂ„ om ens nĂ„gon av elbilarna som finns i USA kvalificerar sig för skattelĂ€ttnaden. Förhoppningen Ă€r vĂ€l att det byggts upp leveranskedjor i USA om nĂ„gra Ă„r, sĂ€ger han.

Ingen av forskarna sÀger att lagen kommer att lösa alla miljöproblem, men alla beskriver det som ett stort steg i rÀtt riktning.

– NĂ€r vi vĂ€l börjat gĂ„ mot en grön omstĂ€llning kommer den att samla kraft. NĂ€r folk ser att strategierna fungerar och den förbĂ€ttrar folks liv, och kunder fĂ„r tillgĂ„ng till bĂ€ttre fordon och apparater, elnĂ€tet blir mer pĂ„litligt och det blir mindre luftföroreningar, sĂ„ bidrar det ytterligare till accelerering av utslĂ€ppsminskningar, sĂ€ger Chris Field.

Fakta: Det nya reformpaketet

Den sÄ kallade lagen om minskning av inflationen (Inflation reduction act) kunde efter lÄng kamp och motsÀttningar Àven inom Demokraterna baxas igenom USA:s kongress, och har nu undertecknats av president Joe Biden.

Omfattande mer Àn 370 miljarder dollar Àr miljösatsningarna den stora delen i paketet, som ska hjÀlpa till att driva pÄ utslÀppsminskningen inom framför allt el- och transportsektorn genom skattelÀttnader för vindsnurror, solpaneler, batterier och elfordon. Det Àr den största federala investeringen som gjorts i USA pÄ ren energi.

Enligt Princetons berÀkningsverktyg Repeat kan det vid Ärtiondets slut innebÀra en miljard ton mindre koldioxidutslÀpp per Är jÀmfört med tidigare politik.

Dessutom ska högkostnadsskydd för receptutskriven medicin förbÀttras och stöd för invÄnare att betala sjukförsÀkringar ska öka.

Det breda paketet innebÀr ocksÄ skatteomlÀggningar, dÀr en minimiskatt pÄ 15 procent lÀggs pÄ storföretag med vinster över 1 miljard dollar, och dessutom införs en skatt pÄ 1 procent pÄ företag som Äterköper egna aktier. Pengar satsas ocksÄ pÄ skatteverket IRS för att jaga skattefuskare.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!