Miljökonsekvenser inte utredda innan storövningen

Aurora 2017 lyfts fram av Försvarsmakten som ett bra exempel på miljöarbete. Men inför övningen har man inte lyckats ta fram någon analys av övningens miljöpåverkan.

GT 1 mars 2017.

GT 1 mars 2017.

Foto: Mikael Carlson

Utsläpp (GT)2017-08-28 05:15

Försvarsmakten har mål att uppfylla när det gäller miljöbelastning och utsläpp. Bränsleanvändning är ett utpekat område, övningsverksamhet ett annat. På den egna hemsidan betecknas miljöarbetet som "ett strategiskt viktigt område". I Försvarsmaktens miljöredovisning för 2016 skriver generaldirektören Peter Sandwall att Aurora är ett "bra exempel där miljöarbetet har integrerats tidigt i övningsplaneringen."

Det finns planering när det gäller utbildning och riskanalys, det gäller bland annat markskador som kan uppstå. Men inte beräkningar av utsläpp till luft och vatten.

I början av året ställde Gotlands Tidningar frågor om förväntade utsläpp, bland annat från drivmedelsanvändningen. Informationsansvariga för Aurora svarade då att en miljöanalys från konsultfirman Ramböll skulle tas fram. Den försenades och när den till sist blev klar hade ambitionen krympt till att göra en "miljöpresentation" i stället för en "analys". Skillnaden är väsentlig. "Miljöpresentation Aurora 17" är en beskrivning av vad Försvarsmakten planerar att göra och hur man organiserar sina mark- och mijöhandläggare. Där finns sammanställningar av miljölagstiftning och skyddsåtgärder. Men inga kalkyler.

"Det är inte möjligt att bedöma vilken miljöpåverkan övningen ger upphov till, varken lokalt eller nationellt" sägs i sammanfattningen.

Frågan går till överstelöljtnant Lars Rune, övningens högste miljöansvarige:

Varför inte då?

– Det är en så kallad tillämpad övning. Truppförande chefer har själva möjlighet att välja hur uppgiften som är ställd kan lösas. Dock finns en övningsledningsorganisation som styr övningen så att den genomförs i enlighet med lagar och förordningar samt gällande markägaravtal, svarar

Han tillägger att väder och omplanering under övningen, till exempel om förband ska "lösa insatsberedskap skarpt" gör att man inte i förväg kan veta exakt hur övningen kommer att genomföras.

Men efter övningen?

– Det finns en ambition att efter genomförd övning utarbeta en miljöanalys, säger Lars Rune.

Enbart för den gotländska delen ska 400 000 liter flygbränsle, 122 000 liter fordonsdiesel och 9 200 liter motorbensin beställas och det är konventionella fossila bränslen som Försvarets Materielverk upphandlat.

På flera ställen i miljöredovisningen noteras att utsläpp av luftföroreningar är "relevanta miljöaspekter".

Vad görs för att begränsa dem?

– Det finns inga möjligheter att i förväg känna till i detalj hur verksamheten kommer att genomföras. För att minimera miljöpåverkan, som till exempel luftföroreningar, utbildas personal som kör fordon, svarar Lars Rune.

I Försvarsmaktens miljöpolicy sägs att man inom ramen för sina uppgifter ska minimera sitt "ekologiska avtryck".

På vilket sätt avspeglas det i planeringen för Aurora?

– Vi planerar för hantering av avfall, sopor och drivmedel. Samtliga deltagare utbildas fortlöpande. Olika restriktionskartor har legat till grund för planeringen och bullerstörande verksamhet planeras med största möjliga hänsyn till djur- och hästgårdar, säger Lars Rune.

Fotnot: Under vecka 35 genomför Försvarsmakten ett antal informationsträffar om Aurora 17 för allmänheten: i Visby på hörsalen Avar måndag 28 augusti, på teatern i Slite tisdag 29 augusti och på folkhögskolan i Fårösund onsdag 30 augusti.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!