GA träffar biträdande rektor och två lärare på Södervärnskolan veckan innan skolstart, och det råder full aktivitet. Runt om på öns skolor är lärarbristen påtaglig, då flera tjänster inte blivit tillsatta till skolstart.
På Södervärnsskolan finns inga vakanser till hösten, men var femte lärare på skolan är ny.
– Det är oklart in i det sista vilket gör det svårt att planera. Det påverkar verksamheten som behöver lugn och kontinuitet och det blir utmattande för kollegor som hela tiden måste lära upp nya, säger Cecilia Tofftén, biträdande rektor.
Den ökade arbetsbördan är ändå inte det som är värst, tycker lärarna:
– Man har elevfokuset och det är eleverna som tar mest skada av att få byta lärare ofta, säger Henric Öhman, lärare i matte, teknik och fysik.
Vad måste göras för att locka fler till eller tillbaka till yrket?
– Nummer ett är att minska arbetsbelastningen. Jag tror inte att det bara handlar om lönerna. Jag blev i alla fall inte lärare för att det är bra lön, men när arbetsbelastningen blir för hög får det folk att lämna yrket, säger Marie Lehtipalo, bildlärare.
Den psykiska ohälsan bland unga ökar. Detta är något som personalen på Södervärnskolan märker och som påverkar deras jobb.
– Jag upplever att det har ökat under mina 12 år på Södervärn, speciellt bland flickor. Det är kämpigt. Jag som lärare ska trösta eleven, maila och ringa till föräldrar, berättar Marie Lehtipalo.
En lösning, eller i alla fall en hjälp på vägen, anser de skulle vara att anställa andra kompetenser i skolorna.
– Att anställa arbetsterapeuter eller fritidsledare skulle verkligen avlasta lärarna, säger Cecilia Tofftén.
Lärarna upplever även att det visas en överdrivet mörk bild av skolan utåt.
– Jag upplever att politikerna ibland sticker oss i ryggen genom att säga att skolan är så dålig. Att det inte är någon ordning och reda och att kränkningarna ökar, säger Marie Lehtipalo, och fortsätter:
– Det finns inga quick fix för skolan. Låt skolan vara, vi kan inte ändra inriktning efter ideologi vid varje val, det blir katastrof, säger hon.
Att det inför höstterminen varit för få platser till Wisbygymnasiet har satt hög press på redan pressade elever, enligt lärarna.
– Det har varit ett jättejobbigt år för oss och eleverna. Det är katastrof, vi skickar ut ungdomarna i utanförskap och det om något är dyrt, säger Cecilia Tofftén.
Tycker ni att politikerna prioriterar fel?
– Det är svårt att se vad vi ska prioritera bort, vi kan inte stänga akuten två dagar i veckan för att lärarna ska få högre löner, säger Henric Öhman.
– Kanske måste skolan få kosta. Någonstans bestämmer vi vilket samhälle vi vill ha om tio år. Gymnasiet får jättemycket pengar, medan låg- och mellanstadielärare får lägre löner och skolorna lägre skolpeng per barn. Vi kanske ska tänka annorlunda. Det måste satsas redan när barnen är små, annars har vi tappat dem, säger Marie Lehtipalo.