”Risk för svagare lokal koppling”

Argument finns för färre valkretsar. Men det finns också en anledning att 70-talets vallag såg ut som den gjorde.

Sara Lidqvist tror att det gotländska valets stora frågor inkluderar samhällsbyggnad, landsbygden, näringslivet och miljön. Samt, som vanligt, vården.

Sara Lidqvist tror att det gotländska valets stora frågor inkluderar samhällsbyggnad, landsbygden, näringslivet och miljön. Samt, som vanligt, vården.

Foto: Simon Bendelin

VALET 20182017-11-15 09:30

Varje röst borde vara lika mycket värd. Argumentet känns igen från motståndare till det amerikanska valsystemet – där presidentkandidaten som fått flest röster nationellt flera gånger förlorat valet ändå.

Samma fras hörs nu på Gotland, när ön lämnar sin indelning i tre valkretsar.

Men det finns anledningar till att det fungerar som det gör. Bakgrunden till systemet i USA liknar den som angavs för att överhuvudtaget ha valkretsar i Sverige: Det handlar om lokalt inflytande och representation.

– En tänkbar konsekvens av färre valkretsar är att lokalkopplingen blir svagare, säger Umeåprofessorn Anders Lidström.

Uppsalalektorn Thomas Persson har en liknande tankegång:

– Rent generellt kan man riskera att förlora lite av den lokala förankringen, säger han.

Kristdemokraten Sara Lidqvist känner igen formuleringarna. Hon erkänner att risken finns – men anser att problemet inte väger över för Gotlands del.

– Gotland är inte större än att våra utmaningar gäller för hela ön. Även om jag bor i Hemse förstår jag problemen kring kalk och vatten på norra Gotland. Och visst är risken att de mindre socknarna får mindre representation, men för egen del hade jag lika gärna kunna vara bosatt strax utanför Hemse, jag hade drivit samma frågor ändå, säger hon.

Det finns ett faktum som ger fullmäktigekandidaten en hel del vatten på sin kvarn. Tanken med fler valkretsar bygger på att partierna har olika listor, med ”superlokala” namn på varje lista.

Så är det inte längre på ön.

– Tidigare var det verkligen Sudergutar på de södra listorna, då fanns det kanske en poäng. Men i de fyra senaste valen har alla partier haft likadana listor över hela ön ändå. Så valkretsindelningen syns inte längre på listan, förklarar Sara Lidqvist.

På sikt gäller det dock att värna om det väldigt lokala inflytandet, även i det nya systemet.

– Det blir mer upp till partierna själva att ordna det här på egen hand och se till att ha en bred representation, säger Anders Lidström.

Så tänker även Sara Lidqvist.

– Jag tror att alla partier försöker ha med namn från hela ön och bejaka alla socknars intressen, säger hon.

Och det där med representativ bredd handlar inte heller enbart om det geografiska.

– Nej, det gäller kön, etnicitet, ålder, och flera andra aspekter också. Samtidigt handlar det i slutändan om att ha bra folk på sin lista, säger Sara Lidqvist.

FAKTA

Länsstyrelsen har nu godkänt regionfullmäktiges beslut att göra Gotland till en enda valkrets, i stället för tre.

Valkretsar är geografiska områden som folket utser kandidater för. Tanken med valkretsar är att hela landet eller alla delar av ett län eller en kommun ska bli representerade så att det inte bara är personer från till exempel stora städer som blir valda.

Begreppet ska inte förväxlas med valdistrikt, som enbart är ett område med egen vallokal och oftast mellan 1 000 och 2 000 röstberättigade. Gotlands minsta distrikt, Fårö, har dock endast 452 röstberättigade. Totalt finns 41 distrikt på Gotland – den siffran är densamma som vid förra valet.

Den 9 september nästa år hålls valet. På de flesta håll i landet till riksdag, kommun och landsting, men i Gotlands fall i stället till riksdag och region.

Källor: Valmyndigheten, länsstyrelsen

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om