Efter att ha drivit Sidengården i Vall i 13 år, är ägarna Oscar och Tuss Almgren redo att gå vidare. De vill gärna att verksamheten stannar på ön och har via sociala medier försökt hitta någon som vill ta över, hittills utan att lyckas.
– Vi har inte fått någon respons alls. Vi har nått över 10 000 personer på sociala medier och inte fått en enda förfrågan, säger Oscar Almgren och låter lite uppgiven.
Oscar Almgren är, som han själv säger, mer eller mindre född in i sidenbranschen. Redan 1833 startade hans farfars farfar KA Almgrens Sidenväveri i Stockholm och Oscar Almgren drev den sedermera nedlagda fabriken som ett levande museum i över tio år. När han och hustrun Tuss flyttade till Gotland fick han kännedom om att det under en lång period på 1800-talet fanns en silkesproduktion på ön som hans förfäder var inblandade i. Det väckte en idé om att berätta historien om det gotländska silket. Resultatet blev Sidengården, en kombinerad butik och utställning om silke och siden. Fokus ligger på hållbart producerade produkter i silke och av jak- och merionoull.
– I första hand så berättar vi historien om silke i olika former och så säljer vi produkter relaterade till det, säger Oscar Almgren.
Han tror att det finns många på Gotland som har kunskap om textil, som kan det här med ekologiskt tänkande, som kan driva en webbshop och som har kraft att ge företaget ny skjuts.
– Det optimala vore någon som är väldigt intresserad av textil och som vill utveckla verksamheten åt olika håll. Det finns moderna vävmaskiner här, så det går att utveckla produkter för egen tillverkning. Och jag vill ju gärna att det ska vara kvar här på ön eftersom det är en del av den gotländska historien.
Några djupare kunskaper om branschen krävs inte för att ta över, menar Oscar Almgren.
– Man behöver kunna lite om silke och om naturliga material och var de kommer ifrån, men det är tämligen enkelt att lära sig. Egentligen är det bara att kliva rätt in och köra vidare. Sedan gör det inget om man är duktig på affärer också.
Själv närmar han sig pensionsåldern och vill trappa ned lite och ägna sig åt det han tycker är riktigt kul, nämligen tyger och tapeter för historiska miljöer.
– Det är ganska svårt att hitta tyger och tapeter. Där har jag hittat möjligheter som gör det enklare och billigare än det brukar.