Stora oklarheter kring Gotlands giftigaste plats

Efter år av komplikationer har ­planerna på en sanering av Södervägs brädgård stött på nya problem. Nu ligger bollen åter hos Region Gotland.

Region Gotland måste överta fastigheten i Vall om saneringen av Södervägs brädgård ska komma igång. Innan dess kan Naturvårdsverket inte bevilja statligt stöd.

Region Gotland måste överta fastigheten i Vall om saneringen av Södervägs brädgård ska komma igång. Innan dess kan Naturvårdsverket inte bevilja statligt stöd.

Foto: Henrik Radhe

Vall2018-11-21 12:39

Träimpregnering Gotland AB, som svarade för impregnering med kreosot vid brädgården under många år, har försatts i konkurs. Därmed har ett nytt problem uppstått. Efter konkursen saknar fastigheten i Vall juridisk ägare och betraktas som herrelös.

– Naturvårdsverket kan inte ge bidrag till en sanering. Om marken saneras får fastigheten ett värde, och om konkursen återupptas får konkursboet en tillgång. Skattemedel får inte gynna konkursbon, förklarar Jonny Riise som arbetar vid Naturvårdsverket med förorenade områden.

Brädgården har i många år klassats som Gotlands giftigaste plats. Efter år av juridiska problem hamnade ansvaret för saneringen för fem år sedan hos SGU (Sveriges geologiska undersökning). SGU tänker inte påbörja en sanering innan ägarfrågan är löst.

– SGU planerar att göra kompletterande undersökningar nästa år. Det går bra, för undersökningar anses inte ge en fastighet något värde, säger Jonny Riise.

När saneringen ska påbörjas krävs att fastigheten har en ägare. Enligt Jonny Riise finns två alternativ, och båda kräver att Region Gotland agerar:

– En lösning är att Region Gotland köper fastigheten. Men det alternativet är komplicerat, eftersom regionen riskerar att få ansvaret för saneringen på köpet.

– Andra alternativet är att expropriera fastigheten. Då gäller andra lagar. Regionen slipper saneringsansvar, men å andra sidan är det en krånglig process, säger Jonny Riise och tillägger:

– Gör inte regionen någonting hamnar processen i ett dödläge.

Region Gotland är inte ensam om att hamna i detta besvärliga läge. I Enköping finns en gammal kemtvätt, som på samma sätt som Södervägs brädgård blivit herrelös efter en konkurs. Enköpings kommun beslutade i fjol att expropriera (tvångsinlösa) fastigheten. I oktober 2017 lämnades en ansökan till näringsdepartementet. Efter att regeringen gett klartecken kunde kommunen i november 2018 gå vidare med nästa steg, att lämna in en stämningsansökan till mark- och miljödomstolen.

Den juridiska processen tar inte slut där. Ett vanligt domstolsbeslut är att begära att överförmyndaren utser en god man med uppgift att företräda fastigheten.

Södervägs brädgård är en juridisk följetong som startade 2002. Då avled Arne Jakobsson, som drev brädgården i många år, och samma år försattes även Träimpregnering Gotland AB i likvidation.

2006 krävde Region Gotland de två dödsbonas arvingar och företaget på elva miljoner kronor. Året efter halverade länsstyrelsen kravet till 5,5 miljoner kronor, ett beslut som både dödsbon och regionen överklagade. 2009 beslutade miljödomstolen att arvingarna inte behövde betala. Regionen riktade i stället kravet mot det likviderade företaget. 2013 dömde mark- och miljödomstolen företaget att betala 4,4 miljoner kronor. Företaget saknar dock tillgångar.

Problemet med en herrelös fastighet kan vara den sista juridiska turen. När den är klar kan saneringen förhoppningsvis inledas.

De undersökningar som gjorts under åren har visat att föroreningarna är kraftigare och spridda över ett större område än man tidigare trott. En metod som använts på andra håll är att gräva bort gifterna. När Banverkets impregneringsanläggning i Nässjö sanerades grävdes 180 000 kubikmeter jord bort. Arbetet tog två år.

Södervägs brädgård

Brädgården låg tidigare vid Tallunden i Visby. 1956 inleddes verksamheten att impregnera bland annat slipers, kraft- och telefonstolpar med kreosot på fastigheten Hardings 1:7 i Vall. Enligt uppgift uppgick produktionen 1981 till cirka 650-700 telestolpar, vilket krävde cirka 27 kubikmeter kreosot.

Efter en inventering av industrifastigheter gav länsstyrelsen 2002 brädgården högsta riskklass. Problemen var dock kända långt tidigare, eftersom flera grannfastigheter fått sina brunnar förorenade. Det är inte bara jorden vid anläggningen som är förorenad med kreosot. Det har spritt sig till grundvattnet och hittats så långt som 400 meter från brädgården.

Fakta: länsstyrelsen

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om