Fyndet av Higgspartikeln har blivit en jättenyhet i hela världen. Den har kallats universums felande pusselbit och "gudspartikeln". Forskare har letat efter den i närmare 40 år. En av dem som forskat fram den vid partikelfysiklaboratoriet Cern är gotlänningen Jonas Strandberg.
Han är 36 år och uppvuxen i Visby. För tillfället är han hemma med sin sambo Sara och dottern Mira och kopplar av i sina föräldrars sommarstuga i Valleviken.
Hur var firandet på Cern efter upptäckten?
- Det är ju en väldigt stor upptäckt, så det var nästan euforisk stämning. Lite som när man vinner i idrott, kanske.
GA fick träffa Jonas Strandberg även förra sommaren. Då hade man spanat in Higgspartikeln, men ännu inte bekräftat dess existens. Nu har man upprepat experimenten i två oberoende forskarlag och sannolikheten för att partikeln existerar är mycket hög, omkring 99,99994 procent.
Magisk gräns
- Risken att det bara är brus är bara en på miljonen. Det är den magiska gränsen som man ska gå över för att kunna säga att vi är säkra.
Jonas Strandberg läste fysik på universitetet och kom till Cern i Genéve första gången på en sommarskola. Mellan 2007 och 2011 forskade han och sambon Sara där på heltid.
Hur skulle du beskriva vad du jobbar med för någon som har noll koll?
- Vi letar efter universums minsta beståndsdelar, det vi kallar elementarpartiklar, och hur de växelverkar.
Hur känns det att få bekräftelse på något som man jobbat med så länge?
- Det är jättestort. Och det tar lite tid för det att sjunka in, tror jag.
Stolta föräldrar
Allt pekar på att upptäckten kommer att leda till ett Nobelpris - förmodligen får Peter Higgs dela det med ett par andra
fysiker som på 1960-talet beskrev partikeln.
- Upptäckten är väl värd ett Nobelpris och jag hoppas att vi får det, säger Jonas Strandberg med ett leende.
Hans föräldrar Rolf och Elisabeth Strandberg är också på plats vid sommarstugan i Valleviken. De är förstås stolta över sin son.
- Matte och fysik har varit hans stora intressen hela livet och han har alltid varit väldigt framåt. Men vi hade inte kunnat drömma om att han skulle gå så här långt, säger Elisabeth Strandberg.