Besök i Alvena ska bidra till att förenkla bidragsreglerna

I buss anlände delegationen med bland andra landshövdingen och länsrådet från länsstyrelsen samt representanter för jordbruksdepartementet, jordbruksverket, riksantikvarieämbetet och Gotlands ängeskommitté till Alvena lindaräng i Vallstena. Bakgrunden är det nya EU-systemet för att söka bidrag till denna form av naturvård, ett system som av många berörda upplevs som komplicerat och motsägelsefullt och som definitivt inte passar ihop med tradionell gotländsk ängeshävd. Gotland är i dag ängestätast i landet. Något som bland annat beror på att uppodlingen här kom i gång cirka 100 år senare än i övriga landet eftersom man här först odlade upp myrmark och där det också återfanns en viss skepticism mot vallodling.

Rundvandring
Efter stövlar på begav man sig ut på en rundvandring i den för dagen sanka Alvena lindaräng. Namnet efter det enda riktigt stora beståndet av lind på Gotland och det egentligen enda i Alvena som inte är typiskt för ett gotländskt änge. Alvena är med sin sex hektar ett av de största och där återfinns "allt" som skall finnas i ett Gotlandsänge i form av växtlighet men även lämningar av järnåldersgårdar.
Men ängsmarken har krympt. 1850 var det i anknytning till Alvenagården 40 hektar äng och i dag är det 40 hektar åker och 10 hektar ängsmark. 1954 köptes ängsmarken av Svenska naturskyddsföreningen och i dag är det naturreservat. Det förvaltas av länsstyrelsen och sköts praktiskt av Vallstena IF.
Men att sköta ängena när de inte längre har någon jordbrukspraktisk eller ekonomisk betydelse kostar pengar. Och med bidragssystem formulerade via EU passar de dåligt ihop med de gotländska naturtyperna. För med EU-mått mätt innehåller de gotländska ängena för många träd som står för tätt. Risken finns då att exempelvis hamlade/klappade träd som sen inte kan ersättas huggs ner. Och trädräkningen är inte helt enkel. Ett kvarstående men dött träd är inte ett träd. EU har också fastslagit att hassel inte är ett träd. Det skiljs också mellan gårds- och miljöstöd, i dag har cirka 1 000 hektar gårdsstöd. Men nu kan det uppstå problem när samma mark skall delas upp i gårdsstödsberättigad/icke gårdsstödsberättigad.
- Hela EU-systemet med blanketter som man måste fylla i för att söka pengar upplevs som trassligt och systemet är komplicerat. Nu är uppdraget att se över det och hitta kreativa lösningar så att det blir enklare för brukaren, framhöll Hjalmar Croneborg vid länsstyrelsen.