– Vi vill se vilken roll som den här typen av resurs kan få i framtiden, säger doktoranden Hanna Nathaniel från Kungliga tekniska högskolan, KTH.
I doktorandprojektet inom miljöteknik ska hon bland annat undersöka hur jord och gröda påverkas när släken används på åkrarna. Trots att den innehåller mycket gödning och näring är det få som använder den idag.
– En anledning är att det kan finnas tungmetaller och specifikt kadmium som kan överföras till grödor och ackumuleras i jord, förklarar Hanna Nathaniel.
Hon gör provtagningar på färsk släke, men även den komposterade biomassan i släkhögarna intill stranden som Terje Larsson har kört upp. Han är lantbrukare vid Augstens och provodlingar planeras på hans åkrar. Där odlar han främst foder till sina djur som vall, majs och spannmål.
– Jag vill vara delaktig och kunna öka min egen kunskap om hur jag kan använda det här på bästa sätt, rent praktiskt, i mitt lantbruk. Det är en naturlig resurs som är gratis, förutom att den ska bärgas och spridas. Det känns helt rätt att få tillbaka kretsloppet, säger Terje Larsson.
Efter 20 års uppehåll har han börjat använda havets resurser igen, som gödningsmedel och jordförbättrare, precis som tidigare generationer. I forskningsprojektet kommer även mikronäringsämnen som järn och selen att testas, samt makronäringsämnen som kväve, fosfor och kalium.
– Balansen mellan kväve, fosfor och kalium ska vara rätt och efter skörden ska det vara noll. Det är ett sätt att hålla en hög skörd utan att det finns så mycket växtnäring kvar som rinner ut i havet, säger Terje Larsson.
Resultaten från fjolårets släkeskörd visade ett högt näringsinnehåll och låg under gränsvärdena för kadmium. Prover har tagits på flera platser på ön, från Fårö till Sudret. Andra fältförsök pågår tillsammans med Gotlands Hushållningssällskap och Sveriges lantbruksuniversitet i Follingbo. Tanken är att släke ska kunna användas som gödning för skogsbruk eller fruktodlingar eller som anläggningsjord eller till biogas.
– Det är inte bara en fråga om att testa det naturvetenskapliga utan även politiska incitament och ekonomiska subventioner som avgör hur resursen kommer hanteras, berättar Hanna Nathaniel som intervjuar flera inblandade på ön, från de som rensar stränder från släke till de som ger tillstånd för att bärga den.
Forskningsprojektet håller på till 2021.