"Var och en måste se till att må bra för att göra gott. När man gör trädgårdar blir det en tjänst till fler människor än en själv," säger Rita Gustavsson.
– Problemet som råder är att matjorden försvinner. För varje minut försvinner 30 fotbollsplaner med matjord i världen, säger Rita Gustavsson och hänvisar till infrastruktur som byggs på odlingsbar mark och industriellt jordbruk som utarmar jorden.
– Vi tar, men ger inte tillbaks, säger hon.
Rita Gustavsson är från Othem, har studerat i Järna och arbetar på Vamlingbo trädgård.
– Det här är min andra säsong. Jag är väldigt tacksam över att ha fått tillit att fortsätta utveckla trädgården. Vi försöker verkligen stödja jorden så mycket vi kan. Vi måste tänka att vi måste må bra, att växterna måste må bra och att vi måste ge tillbaka, säger Rita.
I trädgården växer bland annat råvaror till caféet, snittblommor för självplock och andra växter som skapar en vacker miljö. Rita Gustavssons uppgift är därmed att odla det som är näringsrikt, tilltalande och hållbart. För de som har egna trädgårdar med köksväxter är hennes råd att odla det som ger näring.
– Det finns inget som slår näringstätheten i egna grönsaker, där man har tagit hand om jorden. Det blir näringsrikt genom att det är en bra jord, där mikroorganismerna gör näringsämnena tillgängliga, förklarar hon.
Utmaningen är att ta hand om jorden och spara på vattnet. Ett enkelt sätt är att vattna på kvällen eller när det är svalt, snarare än mitt på soliga sommardagar. Enligt Rita är det svårt att skapa en köksträdgård utan att vattna, men i örtagårdar finns det däremot fler torktåliga växter som knappt behöver bevattning.
– Ofta kan man se på en växt vad den har för strategi för att lagra energi. Som suckulenta växter, alltså köttiga växter. Och växter med väldigt små blad, håriga blad eller reflekterande blad som stöter bort solen, säger Rita och nämner bland annat timjan, kärleksört och lavendel.
"Curryört, den är både småbladig och lite luden. Ett typiskt utseende för en torktålig växt", säger Rita Gustavsson.
Genom att täcka jorden kan man också behålla fuktigheten.
– Med täckodlingar för nyplanteringar går det att minska avdunstningen. Man kan använda kartong, ull, tidningspapper, textilier och biokol ytligt som ett lock så att jorden och mikrolivet kan frodas. Lyfter man på ett tjockt lager av ull är det en myriad av liv där under som är visuell, med tusenfotingar, gråsuggor och mycket mask. Då förstår man att det gör gott när naturen kan arbeta ostört. Bar jord är egentligen onaturligt, säger Rita.
I trädgården i Vamlingbo används oftast alternativ till täckodling.
"Att plantera träd och buskar överlag är också att plantera skugga. Det har inte den här trädgården och det måste vi jobba med, mer plats för fåglar och insekter", säger Rita Gustavsson.
– Vi måste ta hänsyn till att det är en publik plats där det inte får se för skräpigt ut. Vi använder ullpellets som är en ny produkt och vi har börjat med biokol, främst som lyxjordförbättrare för det som vi vill skämma bort, men också där det är extremt torrt, berättar Rita.
Biokol finns oftast att köpa i trädgårdshandeln eller i vissa matbutiker och har flera fördelar enligt Rita.
– När man gräver ner kol så lagrar man koldioxid. Det är kol från industrin som rensas från skadliga ämnen och som måste laddas med näring, antingen gödsel, urin eller kompost. Då fungerar det som ett närings- och vattenbatteri. Man kan köpa oladdad eller färdigladdad. Det är dunderjordförbättrare till träd, perenner och köksland, säger hon.
"Den där är mer kol i och den här är mer kväve, det blir en bra balans när man blandar", säger Rita Gustavsson om två av komposthögarna som används.
Inför hösten har hon även beställt släke som ska utgöra basen i några av deras kompostlimpor. Släke, eller tång från havet, har traditionellt använts som jordförbättrare på ön men på grund av föroreningar kan det innehålla hälsovådliga tungmetaller som kan tas upp av växter. I Vamlingbo trädgård har de dock gjort provodlingar med morötter och rädisor, i samband med ett forskningsprojekt, och halterna låg då under gränsvärdet.
– Vi kommer att använda släken i perennrabatterna mest. Det är en enorm resurs som är helt gratis, säger Rita.
Som jordförbättrare tipsar hon även om att använda bokashimetoden för komposterat matavfall.
– Var nu den här maten kommer från i världen så bidrar man till att bygga matjord. Det är en piss i jorden eller fis i rymden jämfört med hur mycket som försvinner, men det är det mest konkreta sättet att ge tillbaka. Vår framtid hänger på matjorden, säger hon.
"Det är bra att inte vattna mitt på dagen, då tar det energi från växterna att ta upp vattnet. Och man ska plantera vår och höst", säger Rita Gustavsson vid Vamlingbo trädgård.
Rita Gustavsson har en holistisk syn på jorden, växterna och människorna. Som trädgårdsmästare hoppas hon kunna bidra med en helhet.
– Jag vill göra en oerhört trivsam plats, där man kan känna att det fortfarande finns bin och fjärilar. Jag vill skapa som ett paradis där växter kan samverka. Ett motvärn mot alla skit i världen, det gör inte världen sämre att anlägga trädgårdar, säger hon.