Från början hade hon inte tänkt arbeta inom omsorgen. På gymnasiet gick hon ett lärlingsprogram för att bli målare, men planerna grusades redan under första året, då det visade sig att Annie inte tål vissa typer av målarfärg. Istället blev det äldreomsorgen direkt efter studenten. Där hamnade hon i äldreomsorgens vikariepool, och vikarierade på 15–20 olika äldreboenden. Det gällde att alltid vara beredd när telefonen ringde, något som tärde på Annies hälsa.
– Man var alltid på hugget. Man kunde aldrig varva ner. Till slut tvingade min mamma iväg mig till vårdcentralen, och då visade det sig att jag var utbränd, säger hon.
Annie sjukskrevs i en månad för utbrändheten. Efter det utbildade hon sig till undersköterska, och sedan hon blev klar har hon arbetat på ett av Region Gotlands korttidsboenden i Visby. Men hela arbetsplatsen står inför förändringar i höst. Flera brukare har slutat på korttidsboendet och det har inte tillkommit nya. Innan sommaren fick Annie veta att den heltidstjänst hon haft i drygt två år nu ska förvandlas till en halvtid den 1 september.
– Det var en ren panik på insidan. Det sätter igång en oro inombords som gnager hela tiden.
Att gå ner på halvtid skulle ändra mycket för Annie. Hon lever ett aktivt liv med många fritidsaktiviteter, något hon vill fortsätta med.
– Att förlora halva inkomsten påverkar ju radikalt kan man säga.
Utöver att inkomsten påverkas är Annie också rädd att hon ska tvingas tillbaka till att hoppa runt på olika arbetsplatser för att få ihop en rimlig lön.
– Det blir hela tiden standby-känslan. Man jagar timmar hit och dit.
Tiden efter pensionen har 23-åriga Annie redan börjat fundera på. Hon har jämfört hennes och sambon Joakims orange kuvert från Pensionsmyndigheten. Sambon har fast anställning som lastbilschaufför, och tjänar bättre än Annie som gått på olika vikariat.
– Det är väldigt stor skillnad på vad vi har intjänat i tjänstepension.
Förutom att deltidsarbetet och vikarierandet påverkar pensionen och framtiden skapar det också ett beroende av sambon Joakims inkomst. Något som Annie inte känner sig helt nöjd med.
– Jag vill jättegärna känna att jag är självständig.
Hon tycker att det är motsägelsefullt att så många har osäkra anställningar och deltidstjänster i vård- och omsorgsyrken.
– Det är brist på folk överallt, men ändå får ingen fast jobb.
Hon har själv funderat på att byta bana, men än så länge har det inte blivit av.
– Någonstans tycker jag ju om att jobba med människor.