Coronapandemin gjorde det ovanligt svårt för unga att få sommarjobb och därför har regionen i år satsat lite mer pengar på att ordna jobb. Nästan 230 arbetstillfällen har skapats, jämfört med 180 förra året. Jobben finns i första hand inom regionens egna verksamheter, till exempel i äldreomsorgen och på fritidshem men det finns också kulturjobb med musik eller dans.
– Vi fick extra pengar på grund av corona så att vi kunde skapa fler arbetsplatser. I år var det unga födda mellan 2001 och 2004 som kunde söka. Vi prioriterar dem födda 2004, de har ofta svårare att hitta jobb för de är inte myndiga, säger Sanna Nurmi Stumle, samordnare för regionens feriejobb.
Ett särskilt projekt för att skapa feriejobb är Sommarfixarna, ett samarbete mellan utbildnings- och arbetslivsförvaltningen och tekniska förvaltningens gata-park-avdelning. Ungdomarna får bland annat plocka skräp, rensa ogräs och måla roliga bilder på skolgårdar, som på Vänge skola där GA träffar några av de drygt 80 unga som anställts som Sommarfixare i år.
– Jag hade sökt en massa andra jobb men de hörde inte ens av sig så jag blev glad när jag ändå fick någonting. Jobbet är väldigt chill, man målar lite grand och får vara utomhus, säger 15-åriga Klara Bäckstäde, som ska börja gymnasiet i höst.
Bredvid henne sitter Wilma Jakobsson, 17, som pluggar handelsprogrammet på gymnasiet.
– Jag blev glad när jag fick jobb eftersom det är lite problem att få det i år.
Båda är nöjda med lönen, blygsamma 78 kronor i timmen inklusive semesterersättning, men det blir ändå runt 7 000 kronor har Klara Bäckstäde räknat ut. Riktigt vad de ska göra med pengarna är inte helt klart.
– Det kan bli en ny mobil, säger Wilma Jakobsson.
– Det är inget direkt som jag vill ha så jag kanske sparar lite, säger Klara Bäckstäde.
Ute på skolgårdens gräsmatta målar 19-årige Gustav Larsson och 17-årige Felix Bendelin cirklar som ser ut som måltavlor på en stålvägg. De gillar också att jobba som Sommarfixare även om just cirklar inte är Felix favoritmotiv.
– Det roligast att måla men tråkigt att göra cirklar. Jag är inte så bra på det och på bokstäver, för jag har dyslexi.
Det här är det enda sommarjobb han har sökt.
– Jag behöver pengar och trodde jag hade bäst chans att få jobb här. Jag ska köpa ett par nya hörlurar och en ny skärm till min dator.
Gustav Larsson är glad över jobbet och över det han gör som Sommarfixare.
– Det är svårt att få andra jobb, man måste söka direkt jobben kommer ut. Sommarfixarna är bra, för de gör ju fint runt om på Gotland
Varje arbetsgrupp i Sommarfixarna har två handledare med sig. En av dem är socialpedagogen Pontus Larsson, utbildad vid Fårösunds folkhögskola, som gör sitt fjärde år som handledare. Hans uppgift är bland annat att hålla kontakt med Sommarfixarnas kunder och att försöka bygga bra arbetsgrupper så att alla trivs på jobbet. Handledarna jobbar tillsammans med ungdomarna, något som Pontus uppskattar.
– Det är en sådan bra arbetsform om man vill jobba med ungdomar, man kan åstadkomma så mycket när man arbetar praktiskt tillsammans. Han fortsätter:
– Det är superkul. Vi jobbar tre veckor tillsammans och man hinner bygga en relation med alla. Det är ju första sommarjobbet för många, det är speciellt och man vill hjälpa till att göra det så bra som möjligt.