Efter flera tester kunde SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt, i går konstatera att det var den allvarligare formen av viruset PMV-1 som ger upphov till Newcastlesjukan, som fått fäste i Bengt Frölichs hönsbesättning i Vänge. Några timmar innan testerna blev klara hade de nästan 20 000 hönsen i de två hönshusen redan avlivats.
- Vi måste göra så för att minska riskerna, förklarar Enisa Miljanic på Jordbruksverket.
Hönsen avlivades genom att de gasades ihjäl i hönshusen. Det är den avlivningsmetod som man normalt använder sig av när man slaktar ut hela besättningar. Det som skilde den här slakten från andra var de mycket strikta hygienkrav som ställdes på alla inblandade.
Distriktsveterinär Sara Eriksdotter Engsfrid hade full skyddsutrustning på sig när hon gick in på gården i går förmiddag och alla personer och fordon som sedan passerade ut genom avspärrningarna var tvungna att tvättas med desinfektionsmedel.
Täckta containrar
När avlivningen var över och gasbilen körde i väg från gården fick chauffören noggranna anvisningar om hur han skulle köra för att inte passera en hönsbesättning som ligger några kilometer längre bort.
Alla de 20 000 hönsen och de 120 000 ägg som värpts under de senaste dagarna packades i går i containrar som täckts med presenningar och lock. De kommer i dag att transporteras till Karlskoga för destruktion.
Hönshusen i Vänge ska nu genomgå en noggrann rengöring och desinfektion. Jordbruksverket fattar beslut om hur länge gården ska vara spärrförklarad och hur man ska agera för att smittan inte sprids till andra besättningar.
Alltid försiktiga
Rolf och Mona Gardell i Sjonhem har en hönsbesättning som ligger tre kilometer från Bengt Frölich gård i Vänge. Deras höns producerar lika mycket ägg som vanligt och visar inga tecken på att vara smittade av viruset.
- Men det är klart att man är orolig, säger Mona Gardell.
Vad gör ni för att inte få in smittan i besättningen?
- Det är svårt att göra något, för vi är alltid försiktiga. Jag undviker till exempel alltid att gå genom Österport, där det finns duvor. De bär ju ofta på smittor. Vi har också slussar där vi byter skor och kläder och vi släpper aldrig in utomstående i hönshuset.
- Det finns inte så mycket mer man kan göra, men vi ska försöka bli ännu mer försiktiga, säger Mona Gardell.