Lars Thomsson (C) har varit ledamot av Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) sedan han valdes in i riksdagen 2018.
Det hela är en regional organisation inom FN som övervakar att val inom medlemsländerna går rätt till.
På torsdag flyger Thomsson, tillsammans med ytterligare tre svenska riksdagsledamöter, till USA för att agera valobservatörer.
– Ett uppdrag jag tar på stort allvar, USA och därmed hela världen står i ett vägskäl nu. Utgången av valet kommer att påverka hela världsutvecklingen, säger han.
Den förmiddag den här intervjun görs krävs mycket kaffe i hemmet i Bjärges, Vänge. Det blev nattvak, Trump mot Biden i deras sista tv-debatt.
Lugn och värdig löd nyhetsprogrammens omdömen, detsamma tycker Thomsson; ”Statsmannamässigt” säger han.
Inte mer än så, dock. Hans egna ståndpunkter vad gäller politiken håller han för sig själv. Inget får yppas, opartiskhet är av högsta vikt inför uppgiften.
Fyra svenska parlamentariker reser alltså till USA för att övervaka valet, två socialdemokrater samt en vardera från Moderaterna och Centerpartiet.
Totalt samlas omkring 100 europeiska observatörer från OSSE i Washington DC på torsdag kväll. Där väntar en briefing inför tisdagens val den 3 november.
– Under tre dagar träffar vi representanter för de olika presidentkampanjerna, vi träffar media, frivilligorganisationer, folk från universitetsvärlden och respektive ambassad, allt för att sätta oss in i läget, berättar Lars Thomsson.
Observatörerna paras sedan ihop i team om två personer och sänds ut till sex olika delstater.
Thomsson och hans kollega – vilken han ännu inte vet vem det blir – reser till Milwaukee i Wisconsin, ett starkt republikanskt (Trump) fäste. Det är beläget i nordöstra USA, norr om Chicago vid Lake Michigan.
På valdagen besöker de sedan så många vallokaler som hinns med, rimligen omkring tio stycken. Där ska allting observeras och noteras inför framtiden.
– Vi ska till exempel gå igenom protokoll, kolla köerna och att inga trakasserier sker, se hur lokalen är utformad, att den är handikappanpassad och att avprickningen av röstningen sker på rätt sätt, berättar Lars Thomsson, som har erfarenhet från valobservation i Ukraina 2019.
Det gäller som sagt att registrera och sedan, på natten efter valet, rapportera till OSSE-representanten på respektive hotell.
Under själva valdagen är det alltså strikt tystnad som gäller, tystnad i meningen att ingen påverkan på något sätt får ske.
Observatörernas noteringar får istället verkan vid nästa val.
Efter presidentvalet 2016 påpekade OSSE bland annat att de stater som hade krav på bostad under längre tid stängde ute urbefolkningen från röstning, liksom att kravet på ID-handling också stängde ute medborgare från att rösta. Elva procent av befolkningen är utan giltiga handlingar.
– Så det är ett viktigt arbete för att säkra fria och rättvisa val, säger Lars Thomsson.
Thomsson har följt den amerikanska politiken noggrant sedan han i det sena 80-talet gjorde ett utbytesår i Minneapolis-St Paul i Minnesota, grannstat till Wisconsin.
Men sällan eller aldrig har politiken varit så polariserad som denna gång; demokrati, klimat, mänskliga rättigheter, rasism, HBTQ-frågor, frihandel…allt kommer att påverkas av valutgången.
Situationen är spänd och Thomsson är fylld av allvar inför sin resa.
– Det blir fantastiskt att han möjlighet att vara med. Särskilt i år när så få kan resa dit på grund av corona-läget.
Faktum är att just corona-läget är enda orosmomentet inför hans avfärd från Arlanda på torsdag morgon. Ett negativt covid-test krävs inom 72 timmar, Thomsson räknar med att göra testet i Stockholm.
Att Wisconsin är en av de delstater där smittotrycket är som störst har fått honom att fundera, men i och med klartecknet från UD väljer han att resa.
Så just nu gör han allt för att inte utsätta sig för smitta. Det är han i och för sig van vid sedan länge.
– Jag har åkt Vasaloppet 19 gånger, då gör man också allt för att hålla sig borta från förkylningar, spritar händerna och håller avstånd, som han säger.
Av USA:s 320 miljoner invånare har 250 miljoner rösträtt. 2016 var valdeltagandet 54 procent, vilket antas bli betydligt högre den hår gången.
Framförallt visar sig poströstandet ha ökat, sannolikt beroende på corona-pandemin. Bedömare menar att risken för fel i detta förfarande är högst marginell.