Hon kan inte uttala sig om enskilda fall, utan ger svar på hur BUP på Gotland fungerar generellt.
– Vi har inte långa väntetider inom barnpsykiatrin, även om det förstås kan finnas enskilda fall där det inte stämmer. I nationella mätningar är BUP på Gotland en av de bästa i landet på att följa detta.
Maria ten Siethoff håller inte med om att det är brist på personal.
– I stort sett alla våra tjänster är tillsatta. Det är absolut en utmaning för alla BUP-mottagningar i landet att få kompetent personal, det går men inte av sig självt.
Att många unga mår dåligt påverkar verksamheten.
– Det är ett högt tryck på mottagningen, men vi har jobbat hårt i många år med att ta emot alla i tid. Det är viktigt att få till en tidig insats för barn och ungdomar, säger hon.
Marias upplevelse som GT förmedlar, beklagar Maria ten Siethoff.
– Jag önskar verkligen att mamman tar kontakt med BUP igen. Vi kan inte alltid tillmötesgå alla önskemål om vårdinsatser, men vi kan absolut sätta oss och reda ut detta.
Att det kan bli problematiskt att barn får välja om de vill ha stöd av BUP eller inte, bekräftar hon.
– BUP hör till sjukvården och som all vård är den frivillig. Vi ser ganska ofta att föräldrar och BUP ser att det skulle behövas stöd, medan barnet inte tycker att det behöver hjälp just nu. En 17-åring som inte vill samtala kan vi inte tvinga hit.
Det händer att tonåringar känner att det är bättre med samtal längre fram i livet.
– En del märker först i yrkeslivet att de kan behöva utredning och stöd, säger Maria ten Siethoff.