Agneta får hjälp att vårda maken hemma

När Agneta Hilltorn Bogren ville att hennes man ska få tillbringa sista tiden i livet hemma gick det snabbt att ordna stöd från hemtjänst och hemsjukvård.

Extra stöd. ANette Lindvall från hemtjänsten kommer flera gånger om dagen för atthjälpa till.

Extra stöd. ANette Lindvall från hemtjänsten kommer flera gånger om dagen för atthjälpa till.

Foto: Henrik Radhe

Vård i livets slutskede (GA)2017-01-03 11:00

Vid lucia hörde personalen på demensboendet Syréngården i Roma av sig till Agneta Hilltorn Bogren. Hennes make Sven-Åke hade den senaste tiden haft flera andningsuppehåll och Agneta fick rådet att samla familjen för att vaka. Personalen trodde inte Sven-Åke hade lång tid kvar. Några dagar innan julafton beslutade sig ändå Agneta och barnen för att ta med Sven-Åke hem till Klinte.

– När taxin svängde in på gården sken han som en sol. Han var jätteglad, berättar Agneta som var lika nöjd med att få hem Sven-Åke.

– Vi har varit gifta i 51 år. Det var svårt när han för två och ett halvt år sedan flyttade till demensboendet. Jag kallar det en ofrivillig skilsmässa, tillägger hon.

Familjen beslutade snabbt att Sven-Åke skulle stanna hemma över jul, och sedan har han blivit kvar i Klinte. Agneta och barnen behövde stöd och alla är förvånade över att det gått så snabbt att ordna all hjälp.

– Vi har fått mycket stöd från Syréngården. Personalen var positiv till att vi ville försöka vårda pappa hemma. Vi fick full hemsjukvård direkt, och från Åvalle­gården kan vi hämta den specialkost han behöver, berättar dottern Helen Hilltorn Bogren.

Några dagar senare var även hemtjänsten organiserad.

– Vi har fått så många timmar vi önskade. Vi vill själva klara av att ge mat och medicin, men behöver ha hjälp med toalettbesök och hygien. Nu kommer hemhjälpen fyra gånger på dagen och nattpatrullen kommer en gång per natt, berättar Helen.

Samtidigt som GA är på besök är Anette Lindvall från regionens hemsjukvård i Klinte på plats. För att klara vården har hemmet utrustats med specialsäng, rullstol och anpassad toalett.

– Jag hade ingen aning om att det gick att få så här mycket hjälp på så kort tid, säger Helen som för att dela med sig av de nya erfarenheterna ringde GA.

Julafton var hela familjen, Agneta och Sven-Åke, barnen Fredrik, Camilla, Carolina, Helen och Margaretha samlade med barnbarn och barnbarnsbarn i huset i Klinte.

– Det blev ett jättefint firande med tomte och julklappar. Vi var 22 personer i huset, med pappa mitt i allt, berättar Helen.

Som ytterligare stöd har de i familjen som arbetar fått rätt till närståendepenning, en ersättning som betalas ut av Försäkringskassan till den som är hemma från jobbet för att vårda en nära anhörig som är svårt sjuk.

– Närståendepenningen innebär att vi kan fördela hundra dagar mellan oss syskon, berättar Helen Hilltorn Bogren.

Här sker sista vården

Palliativ vård ges när det inte längre finns någon bot för den som är svårt sjuk. Då inriktas behandlingen på att göra den sista tiden så bra och smärtfri som möjligt.

I den palliativa vården ingår även att ge anhöriga stöd i deras sorgearbete. Palliativ vård kommer från det latinska ordet pallium som betyder mantel, där manteln är en symbol för omsorgen om den döende människan.

Av de 446 avlidna på Gotland april 2015–april 2016 som registrerats i Svenska palliativregistret så avled 161 i särskilt boende.

115 dog på sjukhus­avdelning.

80 fick specialiserad palliativ slutenvård på lasarettet.

54 avled på en korttidsplats.

28 avled hemma efter stöd av palliativ hemsjukvård.

Två avled efter att ha fått allmän palliativ vård i hemmet.

För sex saknas angiven plats.Fakta: Svenska palliativregistret

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!