På senare tid har två statliga utredningar belyst svensk vård, som beskrivs som sjukhustung och i behov av omdaning för att klara framtidens utmaningar med förväntat stora kostnadsökningar.
Lösningen är att satsa på vård nära befolkningen, inte bara primärvård utan även att sluten vård flyttas ut från sjukhusen. Ett synsätt som beskrivs som ett paradigmskifte.
Andelen av sjukvårdsbudgeten som används till primärvård är lägst på Gotland, visar en jämförelse mellan landets sjukvårdshuvudmän. Här gick bara 17 procent av pengarna till primärvården förra året.
Har Gotland därmed en större utmaning med omställningen att flytta vården närmare befolkningen?
– Nej. Alla har mycket att göra. Vi har fördelar på Gotland, bland annat ett nära samarbete med socialförvaltningen, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Maria Dalemar som ingår i referensgruppen för utredningen ”God och nära vård” som lämnade ett delbetänkande i juni.
En förklaring till att andelen primärvård är så liten på Gotland är att ön, trots en liten folkmängd, måste ha ett akutsjukhus.
Under 2016 minskade antalet besök hos läkare i primärvården med nära 700, samtidigt som besöken hos läkare vid akutmottagningen ökade med 1 100. Det har bidragit till att primärvården i år är ett prioriterat område i hälso- och sjukvårdens verksamhetsplan.
– Vi har sett över vårdplaneringar för att se om mer vård kan flytta ut från sjukhuset. Den kan i stället ske i öppna vårdformer, inte bara i primärvården utan kanske även i patientens hem, säger Maria Dalemar och tillägger:
– Vi håller på att arbeta med budgeten för 2018 och kommer sannolikt att fortsätta satsningen nästa år.
Hälso- och sjukvården har länge haft problem med stora underskott. Åtgärdsplaner för att förbättra ekonomin har avlöst varandra.
– Förslagen att flytta vården närmare befolkningen stämmer precis med det arbete vi håller på med, men vi behöver fortsätta att utveckla våra strategier, säger Maria Dalemar.
Hon nämner läkarbrist och problem med bemanning som en utmaning i omställningen.
Hälso- och sjukvården gjorde förra året ett underskott med 82 miljoner kronor. Maria Dalemar tror inte att satsningen på primärvården kommer att ha någon större inverkan på kostnaderna.
– Inte i grunden, men på sikt tror jag att omställningen kan bidra till att vi klarar framtidens sjukvård utan tillskott. Vi måste jobba mer förebyggande, bland annat med tanke på att vi får en allt högre andel äldre, säger hon.