Sedan 2013 har sex sjuksköterskor och tre läkare på Visby lasarett varje månad granskat ett slumpmässigt urval av patientjournaler för att upptäcka dolda vårdskador. Liknande granskningar sker på landets alla akutsjukhus. Metoden går ut på att personalen söker i journalen efter olika typer av information som kan indikera att någonting inte gått som planerat i vårdförloppet. En vårdskada är en kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom som hade kunnat undvikas om åtgärder vidtagits vid patientens kontakt med vården.
Ett exempel på en sådan avvikelse kan vara om personalen behövt beställa mer blod under en operation eller om patientens blodvärde sjunker efter operationen. Vid ett sådant tillfälle kan det finnas anledning att titta närmre på vad som har skett, berättar Gunnar Ramstedt, chefläkare i hälso- och sjukvårdsförvaltningen på Region Gotland.
– En del visar sig sedan bara vara tillfälligheter, men ibland handlar det om en vårdskada. Det är ett sätt att läsa av säkerhetsnivån i vården, säger Gunnar Ramstedt.
Sveriges kommuner och landsting, SKL, har sammanställt resultaten som visar att vårdskadorna har minskat i landet de senaste tre åren, så också på Gotland. På Visby lasarett har främst förekomsten av vårdrelaterade infektioner och kirurgiska skador minskat.
– Viktigt för att minska vårdskadorna är att vara noga med hygienen, att till exempel tvätta händerna, ha rätt kläder på sig och att inte bära smycken. Helt enkelt att säkra rutinerna kring en viss vårdprocess för att inte misstag ska ske, berättar Gunnar Ramstedt.
SKL:s rapport visar att det finns en ökad risk för vårdskador om patienter vårdas på en annan avdelning, eller utlokaliseras, där den specifika kompetensen inte finns. Problemet med utlokaliserade patienter finns även på Visby lasarett. Gunnar Ramstedt berättar att de försöker att minska antalet utlokaliserade patienter genom att frigöra och minska trycket på vårdplatserna.
– Man behöver ha lite luft i systemet, det optimala är att ha omkring 10-15 procent tomma sängar. Det pågår även flera insatser för att minska behovet av slutenvård, vilket frigör fler vårdplatser. Till exempel har vi ett äldresjukvårdsteam som kan hjälpa äldre personer med vård i hemmet istället för på sjukhus.