Gunnar Ramstedt är chefsläkare på Visby lasarett. Enligt honom är barn och äldre den främsta riskgruppen under värmeböljan.
– Deras kroppar kan ha svårt att reglera kroppens vätskebalans. När det gäller väldigt små barn förstår de inte heller själva att de ska dricka, och då måste man hjälpa dem med det.
LÄS MER: SMHI-varning för höga temperaturer
Men även personer med kroniska sjukdomar som astma och diabetes kan påverkas negativt genom att ännu en påfrestning läggs på kroppen.
– Man får generellt mindre marginaler när det är höga temperaturer. Kroppens system kommer lättare i obalans, säger Gunnar Ramstedt.
Enligt Gunnar Ramstedt är det vanliga misstaget att helt enkelt inte dricka tillräckligt.
– Kroppen känner törst när den behöver vätska, men den signalerar inte alltid tillräckligt. Under en sådan hetta vi har nu måste man dricka även när man inte är törstig.
Men att använda medicinsk vätskeersättning, exempelvis Resorb, anser han inte vara nödvändigt. Enligt Gunnar Ramstedt får man i sig tillräckligt med salt och andra mineraler i en normal kost.
Personer som har levt i Sverige i största delen av sina liv är inte särskilt vana vid de höga temperaturer som har varit under de senaste veckorna. Men att kroppen skulle bli bättre på att klara värme genom att utsättas för värmeböljor tror Gunnar Ramstedt inte på.
– Det skiljer sig mellan person till person hur bra man klarar värme, och det är ingenting som kan förklaras biologiskt. Däremot kan en person från exempelvis ett varmare land ha lärt sig att hantera hetta bättre, genom att anpassa sin klädsel eller vila under de varmaste timmarna.