Helt nära stan, men så långt bort i tid och rum ligger den lilla stugan skev och vind. Här föddes Sandkull-Anna 1888.
– Hon bodde här med sina syskon och föräldrar. Det fanns vatten i en källa, men varken el eller telefon, säger etnolog Elin Hägg innan vi kliver in över den gistna tröskeln.
Det enkla torpet på 11,5 kvadratmeter uppfördes vid 1800-talets slut av återanvänt virke och var en av de sist bebodda riktigt primitiva bostäderna på Gotland. Sandkull-Anna hette egentligen Anna Johansson, arbetade som piga och tog dagsverken. Hon bodde i huset året runt fram till 1975. Därefter bebodde hon stugan endast under sommarhalvåret fram till sin död 1980. I dag vårdas hennes hem av Väskinde hembygdsförening.
Elin Hägg berättar att det var när hon besökte stugan sommaren 2019 som hon fick idén att lyfta Sandkull-Annas och andra kvinnors plats i historien i en guidebok.
– Det är inte så länge sedan och det glömmer vi bort. Utvecklingen har gått så fort sedan hon levde. Det är inte länge sedan Sverige fick de första badrummen och vi glömmer hur fattigt det har varit, säger hon.
Elin Hägg har varit intresserad av historia sedan barnsben. När hon blev 20 år insåg hon att det var etnolog hon ville bli och sedan drygt ett år tillbaka försörjer hon sig på att skriva och illustrera böcker.
– Historien förklarar varför saker är som de är idag, säger hon och tar kaffedrickandet som exempel.
I slutet av 1800-talet fördes diskussioner om att förbjuda kaffe i Sverige.
– Framför allt bland arbetarkvinnor, men sedan insåg man att de blev mer effektiva av att dricka kaffe, säger Elin Hägg och berättar om det starka engagemang hon har att lyfta kvinnors plats i historien – som oftast skrivits av män om andra män.
På flera orter i landet har kartor och guideböcker tagits fram till historiska platser med kvinnoperspektiv. Elin började samla in gotländska namn, bland annat genom att föreläsa men också via sociala medier.
– Jag hade en lista med över 100 namn, och den skulle ha kunnat bli mycket längre, säger hon och berättar att bokprojektet tycktes övermäktigt.
Men vännen och grafiska formgivaren Knut Stahle gav henne ny energi och Region Gotland och Föreningen för kvinnohistoriskt museum ekonomiskt bidrag till tryckningen. Nu ligger "Gotlands kvinnokarta – en guide till 50 platser" på bokdiskarna.
Från poeten Elisabeth Hermodsson på Fårö till krigaren sköldmön Veborg på Barshageudd i söder lyfts 50 kvinnor i behändigt pocketformat att ta med sig på utflykt.
– Enligt myten levde Veborg på 700-talet. Hon dog av en pil i ryggen, men var oslagbar i närstrid. Det sägs att kvinnliga krigare slogs med bar överkropp för att man verkligen skulle se att de var kvinnor, säger Elin Hägg.
En målsättning med boken har varit att täcka in hela Gotland geografiskt. Buss-Berta, Berta Persson i Bara, föddes 1893 och var landets första kvinnliga bussförare i linjetrafik.
– Hon var jättebra på att köra buss, men uppkörningsläraren kuggade henne gång på gång. Då tog hon med sig en massa busschaufförer i bussen och då vågade han inte kugga henne längre, säger Elin Hägg och berättar om fler spännande kvinnoöden.
Som akterstäderskan Karin Kyner som den 24 november 1944 tragiskt följde Hansa i djupet.
– Hon var väldigt orolig över läget på Östersjön och ville mönstra av. Innan hon hann göra det hände katastrofen och hon omkom.
Ett annat kvinnoöde med sjöfartsanknytning är Josefina Pettersson Simonsson på Östergarnsholm, född 1830.
– Hon kom dit som dotter till fyrvaktaren, och gifte sig med den nya fyrvaktaren. Hon födde en dotter, säger Elin Hägg och berättar att mer efterforskningar behövs.
Elin Häggs första bok, "Dömda kvinnor" berättar för dagens barn vad som hände den som blev påkommen med att bli med barn utan att vara gift på 1700-talet.
– Man kunde bli dömd för hor och få sitta hor-pall i kyrkan utpekad av prästen.
Nu går arbetet vidare med nästa barnbok, om ett historiskt mysterium i början av 1700-talet.
– Den utspelar sig i änkedrottning Hedvig Eleonoras hov, avslöjar hon.
För den som vill ta över och skriva guideböckerna till resten av de historiskt intressanta kvinnorna på ön är Elin Hägg villig att lämna över det material hon har.
– Det finns till hur många delar som helst! Jag tycker att det är viktigt att visa kvinnor ur alla samhällsklasser för barn i dag och att man inte måste ha varit känd eller rik – vi är alla en del av historien.