En av slambilarna tillhörande teknikförvaltningen inom Region Gotland.
Synpunkterna på Region Gotlands slamtömning har duggat tätt de senaste åren. De ansvariga har också erkänt att man har problem sedan lång tid tillbaka:
– Det var högt tryck under pandemin och vi ligger fortfarande efter. Den senaste tiden har vi haft en del sjukdomar och haft svårt att få tag i extrapersonal. Vi har även en föråldrad och ej uppdaterad vagnspark så vi har hög verkstadstid på den, sade renhållningens enhetschef Andreas Thomsson i december i fjol.
Förseningarna – och bristande kommunikation kring dem – har vållat irritation i sig. Har du inte förberett dig och din fastighet kan det dessutom tillkomma extra kostnader.
Gunnar och Ann-Britt Hoas i Västergarn har oftast fått trekammarbrunnen tömd på hösten, även om datumet de senaste åren har "förskjutits". Senast skulle det bli i november – men ingen lastbil dök upp.
– De aviserar att de ska komma under en viss tidsperiod. Sedan gör de inte det, vilket de inte heller hör av sig och talar om, berättar Ann-Britt Hoas.
Paret hörde inget mer förrän i februari i år – då det plötsligt dök upp en räkning för en "framkörningsavgift". Detta för en tömning som inte hade genomförts, på grund av något "hinder".
– Jag var tvungen att ringa för att få en förklaring. Det var tydligen så att en chaufför, som hade varit här i februari, tyckte att det var för blött i marken då. Men det hade det kanske inte varit om de kom i oktober eller november. Jag har förståelse för att slamtömningen inte alltid hinner med och att det är en ekonomisk fråga, men om de kommer när de ska brukar det inte vara blött i marken här, menar Gunnar Hoas – som bestridit fakturan, men inte fått gehör.
Slamtömmaren ansåg att det var för blött i februari. Men bara någon dag tidigare hade en annan tung lastbil levererat varor in på tomten, berättar Ann-Britt Hoas.
Paret i Västergarn fick dessutom vänta ännu längre på att arbetet skulle bli gjort.
– Mot slutet blev man orolig för att spola i toaletten, man vill ju verkligen inte att tanken ska bli full, påpekar Ann-Britt Hoas.
Till slut genomfördes tömningen i mitten av mars.
– Då fick vi betala för "extratömning", vilket är dyrare än en ordinarie – och det utöver den där framkörningsavgiften alltså. Dessutom verkade det varken torrare eller blötare i marken då, menar Gunnar Hoas.
Det kan nämnas att han tidigare har försökt få flytta sin ordinarie tömning till senare på våren. Då var detta absolut inte möjligt – såvida han inte betalar en extra avgift.
Kunderna får betala extra till regionen för problem som egentligen beror på regionens egna förseningar, menar Gunnar Hoas.
Gunnar Hoas hemma på gården, som ligger mellan naturreservatet Paviken och havet.
Gunnar Hoas vid gårdens infart längs med länsväg 140.
Gunnar och Ann-Britt Hoas, samt hunden Frallan, hemma i köket.
Regionens avfallschef Birger Björkman anser att de fakturerade kostnaderna är helt i sin ordning, om slambilsföraren gjort bedömningen att arbetet inte kunde utföras:
– Enligt våra avfallsföreskrifter ska det finnas farbar väg fram till brunnen och det gäller oavsett årstid, säger han.
Men skulle man kunna lätta på "extraavgifterna", om det inträffar att ni inte kommer inom utsatt tidsperiod?
– Vi har 12 000 enskilda avlopp på Gotland som vi försöker hinna med under lågsäsong. Det är väldigt svårt för oss att säga okej till att någon inte har farbar väg året runt, går vi med på att en person får dispens från det så ska alla sedan ha det.
Gällande arbetsbördan i stort ligger man alltjämt efter – men det anas en ljusning på slamfronten.
– Det går väldigt snabbt nu, vissa har till och med reagerat på att vi kommer för tidigt i stället. Om inget inträffar tror jag att mina duktiga medarbetare kommer ikapp under det här året, säger Birger Björkman.
Vad säger du om kritiken mot bristande information?
– Vi håller på att utreda bättre sätt att få fram olika aviseringar.
Birger Björkman är avdelningschef på Region Gotlands avfallsenhet.