Med cirka 800 fastigheter är Västerhejde Fiber en av öns största fiberföreningar. Nätet anlades 2014– 2016 och för större delen av fastigheterna gjordes en förrättning som kostade omkring 275 000 kronor. Den summan var föreningen och Lantmäteriet överens om.
Några fastighetsägare skrev dock inte på upplåtelseavtalen. För att få ledningsrätt även för de markerna, 22 fastigheter, påbörjades en särskild förrättning i juli 2018. Den 3 juni i år skickade Lantmäteriet en delfaktura på 162 855 kronor.
Lantmäteriet debiterar upp emot 1 400 kronor per timme, och begärde att få betalt för 105 timmar. Av dem accepterar Västerhejde Fiber bara 54 timmar, och anser att 84 295 kronor är ett skäligt belopp. Fakturan överklagades därför till mark- och miljödomstolen.
Föreningen påtalar flera brister i handläggningen. När förrättningen bytte kontor från Visby till Stockholm tappades lokalkännedom och kunskap om planförhållanden. Av tidsredovisningen framgår även att ärendet legat för fäfot under mer än ett års tid.
– Vi hade gjort det mesta arbetet själva, bland annat inmätningen. När Lantmäteriet bytte kontor måste en ny handläggare läsa in sig och det tar tid, säger fiberföreningens ombud Torsten Sojdelius som tycker att det finns mycket luft i Lantmäteriets faktura.
Mark- och miljödomstolen avslog nyligen föreningens klagomål, men säger samtidigt att det inte går att bedöma om fakturan är skälig förrän förrättningen är avslutad och slutfakturan skickats.
– Domstolen borde ha avvisat klagomålet istället för att avslå det, eftersom den inte kan bedöma om beloppet är skäligt. Vi kommer inte att överklaga, men tänker ta upp frågan när slutfakturan är klar, säger Torsten Sojdelius.
Vid Lantmäteriet har en ny handläggare tagit hand om ärendet, och lovat en skyndsam hantering.
Västerhejdes tvist med Lantmäteriet påminner mycket om den som Lärbro Fleringe fiberförening haft. Där väntade föreningen med att överklaga tills slutfakturan skickats. Den var på 1 516 719 kronor. Mark- och miljödomstolen beslutade i mars i år att föreningen skulle få tillbaka 948 590 kronor. Lantmäteriet överklagade, men fick inte prövningstillstånd för annat än rättegångskostnaderna. Även där förlorade Lantmäteriet, som för en vecka sedan dömdes att betala 64 000 kronor till föreningen.
Förrättningarna som fiberföreningarna anlitat Lantmäteriet för gäller ledningsrätt. Med en sådan rätt kan föreningen dra ledningar, och rätten påverkas inte om fastigheter byter ägare.
När Lärbro Fleringe fiberförening insåg att deras förrättning skulle bli dyr återkallade man ansökan. Och man tipsade även andra föreningar om möjligheten att helt avstå från att få ledningsrätt. Det har bland annat Fårö fiberförening hörsammat.
– Jag är glad över att vi inte hann börja. Vi är en stor förening och att få ledningsrätt kan säkert kosta oss 2,5-3 miljoner kronor. Nu kopplar vi inte in Lantmäteriet alls, säger ordföranden Hans Rosengren.
Utan ledningsrätt förlitar man sig på avtal med markägarna. Det kan dock uppstå konflikter.
– Vi får ta de smällarna om de dyker upp, säger Hans Rosengren.
I Väskinde, med över 600 medlemmar, beslutade fiberföreningen redan för fem år sedan att avstå från att få ledningsrätt.
– Vi tyckte inte att det var så viktigt. Och det har gått bra, det har inte varit några problem alls under de år som gått, säger ordföranden Eva Pettersson.