Seglarfamiljen klev i land och byggde hus på Gotland. Att hunden heter Kuling är ingen slump, berättar Daniel Sundelin på morgonpromenad med dottern Alma.
Solen går upp bakom den höga skogen och nya villakvarteret Tomatboden vaknar till liv. Hunden Kuling vill ut på sin morgonrunda och husse Daniel Sundelin och lillmatte Alma, 7 år, hänger på.
– Jag och min fru var ute på långsegling. När vi kom hem kände vi att vi ville ha äventyr och något nytt. Att det blev Gotland har med havet och naturen att göra, säger Daniel Sundelin och berättar att familjen klev i land med husdrömmar och för två år sedan flyttade in i den nybyggda villan.
Just närheten till stranden och en fri horisont mot havet på andra sidan Vibble är en av de saker som får dem att trivas.
– Och närheten till skolan, här bor nästan bara barnfamiljer, säger Daniel Sundelin.
Det var också målsättningen för Arne Strandänger när han för snart två decennier sedan planerade det nya kvarteret strax söder om Vibble.
– Jag började för 18 år sedan när jag köpte upp området, säger han och berättar att det var via bolagen Myresjöhus och Smålandsvillan som han gav en miljon för hela det inre området.
Sedan dess har båda företagen köpts upp av norska Obos, och många beslut kring exploateringen har fastnat men tråcklat sig vidare genom byråkratins kvarnar.
– Vi började planlägga 2006, men stötte på patrull, säger Arne Strandänger.
Fyra tomter har stått obebyggda, men till sommaren börjar det resas hus även där.
Han konstaterar att det skulle dröja tio år med miljöprövningar och mycket kostsamma saneringar efter de växthus som funnits på området, innan de första byggloven beviljades. Men envisheten var inte förgäves. I sommar bebyggs de sista fyra tomterna i området.
– Vi har flyget norrut och försvaret söderut, det gäller att hitta de små pärlorna. Och så måste man ha politiken med sig – på Gotland finns ingen vilja att bygga villatomter, säger Arne Strandänger.
Familjen Nord-Lindh, Victor och Maria, och barnen Ludwig och Ewelin, flyttade in i det gula tvåvåningshuset för två år sedan. De strortrivs. Sista granntomterna är sålda och snart är området Tomatboden komplett.
Tanken från början var billiga tomter för barnfamiljer. Riktigt så blev det inte. Kostnaderna har ökat under de 18 år som gått och tomterna sålts för omkring en miljon styck. Till det kommer en kostnad på 250 000 kronor för att ansluta vatten och avlopp. Men barnfamiljer blev det, i mängd.
– Det kommer att behöva byggas nya skolvägar, konstaterar Daniel Sundelin medan han och Alma vinkar åt Maria och Victor Nord-Lindh som skrapar nattfrosten från bilarna.
Deras barn Ludwig, snart 8 år, och Ewelin, 5 år, ska skjutsas till Västerhejde skola respektive förskolan Korallen i Vibble.
– Det bästa med det här området är att det är nära till skog och natur, och nära till Visby, säger Maria Nord-Lindh medan barnen leker bakom husknuten.
Alice, snart 9 år, har kompisarna Alicia och Lola hemma när mamma Helene Pettersson öppnar dörren: ”Vi flyttade in till julen 2022. Närheten till Visby, butiken i Vibble, att det är mycket barn, det är ett toppenläge tycker vi.”
Victor, Maria, Ludwig och Ewelin flyttade in i det stora gula tvåvåningshuset i januari för två år sedan.
– Vi bodde i Stockholm och började titta på hus, och Maria som är från Gotland hade hemlängtan, säger Victor Nord-Lindh och berättar att de hittade tomten på Hemnet.
Även om en firma byggt själva huset som de valt ut blev byggtiden fylld av saker att ta ställning till, inte olikt programmet Husdrömmar på tv.
– Det är mycket beslut, allt från val av lister till färger och belysningsknappar. Mest nöjd är jag över att vi valde bra ytor och fint ljusinsläpp, och att vi byggde en så stor altan med mycket yta, säger han.
Anete Seina stortrivs i området och berättar om gemensamma arbetsdagar, glöggfika och grannar som alltid hälsar på varandra.
Några månader efter familjen Nord-Lindh flyttade Anete Seina och Patrik Wedin in i sitt hus. De stortrivs.
– Det här är stan, men ändå landet. Det tar 20 minuter att cykla till Visby och på milspåret från Visborg är det 4,5 kilometer hit, säger Anete Seina och drar på sig springkläderna för en löptur i spåret.
Daniel Sundelin på morgonpromenad med dottern Alma och hunden Kuling. En långsegling blev starten på äventyret som slutade med en flytt till Gotland.
Att ha gott om grannar, men ändå egen tomt och möjlighet att vara privat, uppskattar hon.
– Alla här är trevliga och hälsar på varandra. Nu när det börjar bli varmt vaknar folk till, börjar med trädgårdsarbetet och vinkar, säger Anete Seina.
Att ha haft möjlighet att bestämma själva över detaljerna när huset byggdes gjorde att det blev precis som hon ville.
– Många säger att det är det tredje huset man bygger som blir bra, men jag håller inte med. Vi är nöjda med allt.
Milspåret från Visborg ansluter till området vid Tomatboden på halva sträckan. Det utnyttjas flitigt av bland annat Anete Seina.
Efter sommaren blir de sista tomterna bebyggda, då slipper de som redan flyttat in byggtrafik, och lugnet kan lägga sig över kvarteret. Men visst finns det förbättringspotential. Flera har skrivit till Trafikverket för att få sänkt hastighet från 80 till 60 kilometer i timmen på länsvägen söderut efter 40-sträckan i Vibble.
– Jag fick svaret att det inte hade varit så mycket olyckor – då blir man ju mörkrädd, säger Victor Nord-Lindh och berättar att han önskar sig trygghet för barnen och en avsvängningsfil när de kommer norrifrån och ska svänga vänster över mötande körfält.
Victor Nord-Lindh är mycket nöjd med huset och flytten med familjen till Gotland. Men när det gäller säkerheten ut på den hårt trafikerade Toftavägen måste något göras, menar han.