De i kyrkbänkarna som lyssnade fick veta att man inte fick spränga, ta bort jord, förstöra växter eller störa djurlivet inom ett område på 0,68 hektar (stort som Gutavallens fotbollsplan) på Högklints utsiktsplats. Straffet kunde bli mellan 5 och 1 000 kronor i böter.
Högklint kom att bli ett av de första områdena på Gotland att skyddas, efter att Sverige 1909 fått sin första naturskyddslag. Bakom skyddet låg ett privat initiativ, och en av de som jublade över idén var professorn i geologi Henrik Munthe, bördig från När. Förslaget om ett naturskydd fick honom att i Svenska naturskyddsföreningens årsskrift 1917 skriva en mer ingående redogörelse om Högklint.
Henrik Munthe beskrev Högklint som en ”refbulle” av hård revkalksten. Han ursäktar sig och nämner att det inte i skrift går att beskriva ”denna pärla bland utsiktspunkter”. Nej, den måste besökas – helst en vacker sommardag fram på eftermiddagen eller mot aftonen. Den som besökt ”refbullen” vid ett sådant tillfälle förstår vilken fantastisk plats Högklint är.
Henrik Munthe passar även på att hylla initiativtagaren: ”Det steg, doktor Kallenberg härmed tagit, tillförsäkrar honom nuvarande och kommande generationers varma tacksamhet. Ty Högklint intager den i sitt slag kanske främsta rangplatsen bland vårt lands utsiktspunkter, och är med andra ord ett i högsta grad värdigt naturskyddsföremål.”
Vem var då denne doktor Kallenberg?
På väg upp mot utsiktsplatån kör man förbi Dr Kallenbergs väg. Vägen fick sitt namn 2006, precis hundra år efter att doktor Karl Kallenberg köpt 20 hektar mark av Vibble gård.
Karl Kallenberg är mest känd som skapare av Kneippbyn, som inte alls var något nöjesetablissemang 1906. Avsikten med köpet var att öppna en kuranstalt med behandlingar enligt den metod tysken Sebastian Kneipp lanserat – kalla havsbad, vattenbegjutningar, vandringar barfota i daggigt gräs och till det en särskild diet.
– Min farfar var samtida med Sigmund Freud. Han växte upp i den andan, gjorde bland annat studieresor till Frankrike för att lära sig hypnos enligt de teorier som läkaren Jean Martin Charcot lärde ut, berättar Ulf Kallenberg.
Att bota med vatten var inget nytt. Visby hade sedan 1855 en vattenkuranstalt, som under 1870-talet uppmärksammades för att bota med ”ljus, luft, vatten, diet, gymnastik, magnetism och elektricitet”. Kanske är det förklaringen till varför Karl Kallenberg lockades till Visby, för 1894 övertog han ledningen för vattenkuranstalten. För att kunna praktisera Kneipps metoder behövde han dock komma närmare naturen.
– Farfar letade ute vid Snäck först, innan han köpte marken i Västerhejde, berättar Ulf Kallenberg.
Ulf Kallenberg tar oss med till Kneippbyn, där ännu flera av de ursprungliga byggnaderna står kvar. Bland annat ”Trolltippen”, läkarvillan där Karl Kallenberg hade sin mottagning.
– Här tog farfar emot patienter med lättare neuroser för behandling. De fick vandra runt i naturen och plaska vid stranden. På kvällen gick han runt i stugorna och samtalade med de som behövde prata, berättar Ulf Kallenberg och tillägger att i behandlingen ingick även hypnos.
Ulf Kallenberg, som själv är utbildad apotekare och som arbetat många år inom läkemedelsindustrin, tror att behandlingen vid Kneippbyn var bra för de flesta.
– Det var nog bra behandlingsmetoder mot lättare psykiska åkommor. Kom ihåg att det här var innan det fanns tillgång till läkemedel.
Från läkarvillans veranda har man en fantastisk utsikt över havet och den dramatiska klippkusten som löper från Högklint in mot Visby. Doktor Kallenberg blev så fascinerad av kuststräckan att han köpte en stor del av Högklintsplatån. 1916 förvärvades marken som bland annat omfattar utsiktsplatån. Den ville han skydda enligt den nya lagen. I april 1919 stadfästes skyddet. Sedan mer än 70 år tillbaka ägs området av Gotlands fornvänner.
Doktor Karl Kallenberg var verksam vid Kneippbyn fram till sin död 1946. Då var han 88 år gammal, men hade ändå patienter inbokade när han gick bort.
– Han dog på Kneippbyn, säger Ulf Kallenberg och berättar att det inte bara var Karl Kallenbergs stigande ålder som gjorde det svårt att driva kuranstalten 1946. Många anläggningar hade det svårt efter kriget.
I stället för kurerande bad och behandlingar har Kneippbyn förvandlats till en nöjesanläggning. Ulf Kallenberg sörjer inte över det.
– Familjen Werkelin har gjort ett jättebra jobb här, tycker han.
Länge fanns inget som påminde om Karl Kallenbergs gärning. Ulf Kallenberg föreslog att Region Gotland åtminstone kunde uppkalla cykelvägen till Kneippbyn efter farfar. Förslaget ledde till att en väg vid Högklint fick namnet Dr Kallenbergs väg.
– Mina barnbarn har roligt åt att den ligger bredvid Rövar Liljas väg, säger Ulf Kallenberg.