Clara Norell och Anders Thunegard med en del av årets skörd. Oskalade är hampfröna lämpade i matlagning och mycket rika på bland annat Omega-3.
När 1 000 kvadratmeter stall höll 800 grisar fick Anders Thunegard sista året 2010 betala till 50 kronor per gris. Det var ohållbart och han la av. Sedan dess har stallet fram till för två år sedan arrenderats ut, och har sedan stått tomt.
– Vi ska bygga om lokalen, och flytta skalmaskinen hit från Österlen, säger Anders Thunegard medan han och Clara Norell berättar om den stora satsning på fröhampa de två nu gör på Gotland.
Det har gått drygt 20 år sedan Benny Nilsson i Levide fick tolv ton cannabisplantor beslagtaget av polisen, men blev friad från alla misstankar om narkotikaframställning. Några år senare stängde sockerbruket i Roma, och Anders Thunegard blev en av de tidiga odlarna av industrihampa på ön.
Att få växten att trivas var enkelt med milt klimat och bra jordar för hampan. Lönsamheten var svårare.
– Fågelfrö tänkte jag att man ändå måste kunna göra, för fåglarna älskar hampfrön, säger Anders Thunegard och berättar hur han under några år odlade och tröskade ett hektar.
När dottern Sara skulle starta UF-företag på gymnasiet, vann hon pris nationellt inom den gröna näringen för innovativ företagsidé med hampfrön. Clara Norell från Skåne, som tillbringat alla sina sommmarlov på Faludden och sökte samarbeten med lantbrukare på ön, fick då nys om den gotländska hampfröodlaren.
– Då hade jag sått tolv hektar och hade tolv ton frön liggande, säger Anders Thunegard.
Clara Norell och Anders Thunegard vill kunna ta till vara hela växten, även om fröna är huvudfokus förpackade til konsument eller att sälja till andra livsmedelsproducenter.
Clara Norells resa med hampa började 2003 i Sydafrika.
– Jag var utbytesstudent i Kapstaden och läste till byggnadsingenjör, säger hon och berättar hur hon där hittade hampan som ett klimatsmart och hållbart byggnadsmaterial:
– Hampa är den mest kraftfulla koldioxid-absorbenten vi har och binder 15 till 20 ton per hektar från atmosfären.
Efter forskningsprojekt, vidare studier och erfarenheter, grundade Clara Norell år 2022 bolaget SHI, Svensk hampaindustri AB. Nu var fokuset livsmedelsförädling, och en skalmaskin köptes in.
Planen är nu att bygga om det gamla svinstallet i Väte, för att flytta skalmaskinen från Österlen.
– De stora drakarna inom dagligvaruhandeln importerar hampa från Kina. Det känns väldigt onödigt, eftersom det är en värdefull gröda som svenskt lantbruk behöver, säger Clara Norell och berättar att deras företag i år omsätter 50 ton frön från odlare även på fastlandet ut i handeln och till andra livsmedelsproducenter.
Svensk hampindustris vd Clara Norell fick lantbrukaren Anders Thunegard som delägare för ett år sedan. Nu ska skalmaskinen flyttas från Skåne till det före detta svinstallet i Väte, där en hel industri ska byggas upp.
Fröhampa växer inte lika hög som släktingen fiberhampa, men ger i gengält rika skördar av användbara frön för livsmedel.
Svenska skalade hampfrön är visserligen fyra gånger så dyra som importen från Kina.
– Men det visade sig att kunderna är beredda att betala mer och hellre köper svenskt, säger Clara Norell, medan Anders Thunegard berättar hur han och Clara regelbundet står ute i butiker och låter kunderna provsmaka skalade, rostade och oskalade frön för matlagning.
På sin gård odlar han nu sju och ett halvt hektar hampa, som tillsammans med tre andra kontrakterade odlare på ön ger 25 hektar odling till Gotland. Det ger 27 ton hampfrö per år, avsett för livsmedel.
– Skalade hampfrön har 31 procent proteininnehåll. Kyckling har 26, och vanligt nötkött 25 procent. Alla aminosyror finns i hampfrö och proteinet är lättupptagligt och bygger snabbt muskler, säger Anders Thunegard, själv Vasaloppsåkare med 35 lopp bakom sig och intresserad av träning.
I Skåne pågår ett samarbete med skolor, kring hampfrö i den offentliga måltiden.
– Två matskedar skalade hampfrön om dagen ger det dagliga behovet av Omega-3, säger Clara Norell och berättar att man på Gotland samarbetar med bland annat YH Akademin kring utbildningar.
Anders Thunegard tar i allt han kan, men trots att hampan bara är ett par fibrer tjock är den omöjlig att slita isär.
Hampa säljs som frön i konsumentförpackning, men också pressad till olja för hudvård.
Kvar när fröna tagits om hand finns resten av växten – fiber och ved. Där pågår just nu forskningsprojekt med stora aktörer, med målet att kunna använda fröhampa i allt från textilframställning till möbelindustri och husproduktion.
– En skiva gjord på pressad hampafiber väger ungefär en tredjedel mot en vanlig spånskiva, säger Anders Thunegard.
I en lada på gården i Väte mals just nu hampa till fiber, som skickas till Borås textilhögskola där omdömet varit mycket bra i det forskningsprojekt som pågår.
VD Clara Norell pustar ut i en mjuk bädd av hampfiber. Att vissa sängtillverkare använder hampa är inte konstigt, eftersom den både är lätt, mjuk och slitstark.
Clara Norell och Anders Thunegard med en del av årets skörd. Oskalade är hampfröna lämpade i matlagning och mycket rika på bland annat Omega-3.
Clara Norell och Anders Thunegard blickar framåt, mot en komplett förädlingslinje, med skalmaskin, packlinje, oljepress för hampaolja, och en kvarn för att framställa proteinpulver. De berättar att de är öppna för nya samarbeten, kanske någon som vill framställa hampdryck, hampburgare eller korv på hampa.
– Gotland är stort, det är marknaden som kommer att styra, men det hade varit bra om vi kunde fylla min anläggning med 2 000 ton frön om året och ha kontrakterade odlare för 1 500 hektar, säger han.