Kulörta ljusslingor, chokladhjul – och så pardans förstås. I slutet av augusti kom detta koncept tillbaka till Väte, för första gången på länge; 56 år närmare bestämt, om man ska tro hembygdsförbundets hemsida.
Då återinvigdes nämligen bygdens dansbana, i det som kallas "idrottsänget".
– Vi bjöd på maten, för att verkligen locka folk, som fick ge ett valfritt inträde. Det kom väl 75-80 personer, det var lagom och väldigt lyckat, tycker sockenföreningens ordförande Paul Lundqvist.
2019 bestämde man sig för att sälja bygdegården, som inte längre gick ihop ekonomiskt. Detta lösgjorde kapital till att äntligen ta tag i dansbanan.
– Den var i farligt skick och gick inte längre att dansa på. Folk i trakten hjälpte till; vi hade det riktigt bra när vi höll på här, beskriver Mats Pettersson, som är lite "alltiallo" i föreningen.
När vi besökte platsen i januari 2020 var nypremiären egentligen planerad till den sommaren, men i och med pandemin valde man att avvakta.
Nu är den alltså avklarad – och den gav mersmak.
– Inget mer är inbokat just nu, men vi hoppas göra det här en gång om året.
Går banan att hyra också?
– Jajamän, vi har inte bestämt någon kostnad än, men det kommer att gå.
I och omkring änget finns även en liten servicestuga, utedass, boulebana, familjegunga, pulkabacke och en alldeles ny grillstuga.
– Den har blivit väldigt populär, ibland är det kö när man kommer hit för att grilla, berättar Mats Pettersson.
– Vi behöver en sån här plats där alla kan träffas, det är en lite utspridd socken annars, tycker Monica Lundqvist, även hon ledamot i föreningen.
I centrum för denna står dansbanan, med sin klassiska lilla scen.
– Jag tror det här med danser kan bli stort igen. Kanske inte i samma omfattning som förr, men ett visst uppsving kan det nog bli, säger Paul Lundqvist.
Det finns fler som resonerar så. I maj 2020 skrev Helagotland om dansbanetankar på Fårö – med inspiration hämtad från festligheterna kring Lau bazar.
Ett år senare besökte undertecknad en glänta längst in i Kappelshamnsviken, med namnet Strandängen, där lokala krafter kämpade för att gjuta nytt liv i en annan anrik festplats.
Nu står det klart att det blir ett nytt utomhusgolv även där.
– Vi har precis målat scenen invändigt och vi har påbörjat bygget av en ny dansbana, berättar Lärbro hembygdsförenings Karl-Erik Ahlström.
Olika evenemang är dock redan på gång, vid Strandängen:
– I augusti hade vi en familjedag med musiker, lammgrillning och tombola. Det var väldigt uppskattat.
Ju fler man pratar med, desto mer börjar det här likna en trendspaning. Paola Ciliberto, enhetschef för kultur inom Region Gotland, skriver under på den observationen.
– Vi hade en liknande spaning i våras, det ploppar upp såna här initiativ just nu. Inte bara dansbanor egentligen, utan kulturhustankar i olika format, som hantverkshuset i Burgsvik till exempel. Vi följer de här initiativen med intresse, nya lokaler för kulturen på landsbygderna är viktiga.
Men om vi ändå fokuserar på dansbanorna – varför kommer just de tillbaka?
– Vi behöver röra oss mer, bli mindre ensamma och göra fler meningsfulla saker tillsammans. Dans, i alla dess former, är både ett sätt att mötas på och något som sätter såväl kropp som tanke i rörelse, svarar Paola Ciliberto.