På tekniska nämndens möte på onsdag kommer frågan om ett nytt vattenskyddsområde i Roma att diskuteras. Anledningen är att Vattenmyndigheten i Södra Östersjön kräver att dricksvattentäkten i Roma, som består av två brunnar i Busarve och en i centrala Roma ska omfattas av vattenskydd
Frågan om ett vattenskyddsområde i Roma har diskuterats i flera år och därför har nu en samhällsekonomisk analys tagits fram som ska presenteras för nämnden. Analysen tar hänsyn till vinster och kostnader för exempelvis Region Gotland, som alternativt behöver hitta annat vatten, och jordbruksföretagen, som kanske inte kan fortsätta med samma bekämpningsmedel som i dag.
– Det uttrycks inga sanktioner i åtgärdsprogrammet, men det kan ju komma. Det här baseras på EU:s ramdirektiv på vatten och det vet vi sedan tidigare, att om man inte följer dem så kommer förr eller senare någon form av sanktion. Det är vad alla medlemsländer har att förhålla sig till, säger Jonas Nilsson, miljöstrateg på regionstyrelseförvaltningen.
Vattentäkten försörjer cirka 360 hushåll.
– Den är viktigt eftersom det inte finns någon annan vattenförsörjning i dag. Man kan ju på sikt försöka hitta en annan vattentäkt som inte kolliderar med jordbruksmark i så hög grad som här, men det är väldigt svårt att hitta nya grundvattentäkter på Gotland. Man kan ju spekulera i att man kan tvingas göra en utbyggnad från Visby, men problemet är ju att det inte finns vatten så det räcker. Nu är ju det här inte så många hushåll, men det skulle bli en väldigt stor investering att dra ledningar från Visby till Roma.
Samtidigt arbetar också Region Gotland med en ny V/A-plan som ska bli klar under våren. I den planen kommer man också att titta på olika alternativ.
Enligt analysen är det oklart hur stora riskerna är för läckage av bekämpningsmedel till grundvattnet, men störst påverkan väntas besprutning av potatis och rödbeta ha.
De exakta effekterna för lantbrukarna är svåra att beräkna, men sannolikt handlar det om miljontals kronor i slutändan.
– Man kan drabbas av ökade kostnader om man inte får använda exakt den uppsättning bekämpningsmedel för exakt den grödan man har i dag, men ett jordbruksföretag kan ju då välja olika strategier för att hantera de ökade kostnaderna. Det är ju inte säkert att man måste fortsätta med samma gröda, eller fortsätta med samma bekämpningsmedel, säger Jonas Nilsson.
En vinst i sammanhanget skulle bland annat vara att föreskrifter för jordbruket skulle gynna pollinerare.
– Det är klart att når man en kritisk nivå där man inte får den pollineringseffekt som vissa grödor kräver så är man illa ute. Sambandet mellan användningen av bekämpningsmedel och minskningen av antalet insekter i jordbrukslandskapet är vedertaget, det behöver man inte diskutera. Det gagnar ju även näringen.