I stora områden från Blekinge längs ostkusten upp till Västernorrland är nivåerna i de stora vattenmagasinen mycket under de normala. Enligt Statens geologiska undersökningar är det bara i de allra nordligaste delarna som volymerna kan klassas som normala.
Sedan hösten 2015 har stora delar av södra Sverige fått 20–30 procent mindre nederbörd än vanligt, i form av regn och snö. Sommaren 2016 gick till historien som den torraste på 40 år, och om kommande sommar blir på samma vis väntar den allvarligaste vattenbristen på drygt 100 år.
– Det här är inte längre ett problem för Öland och Gotland, utan har börjat bli en viktig nationell fråga, konstaterar Frida Eklund, handläggare med inriktning på grundvatten, vid Länsstyrelsen på Gotland.
Nio statliga myndigheter har därför gått ut i en gemensam uppmaning till stärkt beredskap i landet.
”Den som är ansluten till kommunal vattenförsörjning bör vara uppmärksam på information från kommunen om läget och eventuella restriktioner i vattenanvändningen. Den som har enskild vattenförsörjning bör kontrollera nivån i vattentäkten och tänka igenom vilka alternativ som finns om brunnen sinar” skriver myndigheterna.
– Det betyder att man ska lyssna på vad de lokala myndigheterna säger om exempelvis bevattningsförbud. De med egen brunn är själva ansvariga för att man har tillräckligt mycket vatten och av god kvalitet, och bör därför också följa uppmaningarna att inte fylla sin pool eller vattna med slang, säger Frida Eklund.
Öland, Gotland och sydöstra Götaland drabbades värst i fjol, och även om det i dessa områden föll lite mer nederbörd än vanligt i höstas och vintras, så bedöms problemen bli stora även i år.
Under senvåren avstannar påfyllningen av grundvattnet.
– Nu suger grönskan upp vattnet innan det hinner ner i marken, och värmen gör att vatten dunstar, säger Frida Eklund.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap påpekar att vattenbrist inte bara drabbar försörjningen av dricksvatten utan även förutsättningarna för jord- och skogsbruk, industri och turism.
På flera håll görs nu ansträngningar att förutse problemen. Skogsstyrelsen är ett exempel.
– Vi arbetar med att skaffa oss en överblick över läget och måste titta på vilka olika områden som kan beröras, till exempel när det gäller brandrisk, skogsskador, skadeinsekter. Vi räknar med att ha en bild av situationen om några veckor, uppger ekologen Elisabet Andersson på myndighetens nätsida.