Hans fokus är inte bara vegomat, utan även matsvinn. Dessa delar kombinerades när Patrik Kummu lanserade den bejublade Visbykrogen Slope slope.
– Där försökte jag köpa in sådana råvaror som annars snart skulle bli ratade, förklarar han.
Krogen i sig finns inte längre, men intresset lever i allra högsta grad. Patrik Kummu har på senare tid hjälpt andra krögare att utveckla den vegetariska och veganska delen av menyn.
– Vissa har hört av sig till mig och andra är det jag som har kontaktat. Det har varit intressant, några kockar har varit väldigt ivriga, medan andra tycker det här är besvärligt.
– Det verkar bli lättare för flera av dem om man verkligen sätter rätterna på den ordinarie menyn.
Generellt anser Patrik Kummu att det verkligen börjat röra på sig bland restaurangägare och kockar.
– En större propp finns på skolor, dagis och inom vården. Det finns duktiga personer i köken, men också en tajt budget och ett begränsat matintresse hos ledningen. Dessutom blir du mer attackerad i ett skolkök, gällande vad de som äter faktiskt får i sig och så, säger han.
Den ”propp” han talar om har också blivit vegokockens nya utmaning.
Tillsammans med några partners ska ett testprojekt lanseras i den gotländska skolan.
– Vi vill kolla vad barnen tycker, vad rektorns funktion är kring maten, hur det bollas med hemkunskapen, vilken information de får i skolköken, sådana saker.
Fokus är på hur mat och matsvinn hör ihop med de globala målen.
– De jobbar mycket med dem i skolorna, men det blir ganska mycket prat. Alla förstår att det hänger ihop och vill utveckla det, men man famlar lite, då kunskaperna saknas. Vi hoppas komma så långt så att vi kan utöka vegomenyerna i skolan.
Hur finansieras projektet?
– Vi startar ett företag runt det, eftersom vi även ska jobba mot butiker. Det blir inte vinstdrivande, men skolorna får också gå in med en slant.
Har ni hittat någon som vill göra det?
– Ja, vi har en projektskola på gång, svarar Patrik Kummu.
För egen del planerar han att arbeta med det här två dagar i veckan.
Målet är att komma igång i vinter och att ha genomfört ett första projekt till sommaren.
– Skolorna har en viktig matroll, då alla inte får med sig en bra kosthållning hemifrån. Om vi jobbar med det kan skolorna dessutom spara pengar, eftersom de kan handla mindre kött. Och då går det till exempel att köpa in bättre grönsaker i stället, tipsar Patrik Kummu.