Kommunalt och regionalt självstyre har en lång historia i Norden, med anor från kyrkans medeltida sockenorganisation och ideologiska inslag från franska revolutionen. I Sverige är kommunstyret grundlagsskyddat genom regeringsformen.
Att landets toppolitiker inom de största partierna föreslår begränsningar av det lokala självbestämmandet är ovanligt. Men nu är ett sådant förslag på gång.
Detta efter Gotlands och Karlshamns förhandlande med gasledningsbolaget Nord Stream, om nyttjande av kommunala hamnar.
Försvarsministern Peter Hultqvist (S) har uttryckt kritik mot att lokala beslut avgjorde frågan, då han ansåg att det handlade om rikets säkerhet:
– Tyvärr är lagstiftningen för svag i Sverige och det här är ett problem vi pekar på. Därför vill vi göra en översyn av gällande lagstiftning. När det gäller vissa nationella intressen måste regeringen kunna agera på ett annat sätt, sade ministern till TT för två månader sedan.
Och Hans Wallmark, moderat i försvarsutskottet, sade så här till TT efter Karlshamns ja till Nord Stream:
– Svensk säkerhetspolitik har i det här fallet avgjorts av kommunstyrelsemajoriteten i Karlshamn och inte av Sveriges regering.
Liknande tankar finns hos Stig Henriksson, vänsterpartist i försvarsutskottet:
– Om det finns en säkerhetspolitisk risk är det då inte rimligt att man från ansvarig för säkerhetspolitiken, läs statsmakterna, skulle kunna ingripa? Det är en högst relevant fråga, säger han till GT.
Initiativ är nu på gång i försvarsutskottet, från både majoritetens och oppositionens sida.
– Liberalerna anser att lagstiftningen bör ändras. Möjligheten att på nationell nivå hindra verksamhet som strider mot svensk försvars- och säkerhetspolitik måste säkras. Vi kan inte ha en ordning där ansvaret ligger på ett ställe och möjligheten att ingripa på ett annat. Initiativet i utskottet syftar till att påskynda och garantera att det arbete regeringen redan aviserat snarast på börjas, säger utskottets ordförande Allan Widman (L) till GT.
En blocköverskridande samsyn kring att kommunstyret måste minska, med andra ord. Och Gotlands egna riksdagsledamöter verkar vara inne på samma linje.
– Det kommunala självstyret bör definitivt värnas, men den nationella säkerhetspolitiken kan inte beslutas av kommunala nämnder utan måste ligga på försvars- och utrikesdepartementen, anser Jesper Skalberg Karlsson (M).
– Jag är i grunden en varm anhängare av det kommunala självstyret. Dock ska säkerhetspolitiska bedömningar alltid göras av regeringen, säger Hanna Westerén (S).
Och även här på Gotland, bland politiker vars makt direkt skulle begränsas av den omtalade lagändringen, finner tanken ett brett stöd.
– Hotas nationella säkerhetsintressen så har jag förståelse för att staten vill ha inflytande. Regeringen får utreda detta och hur det påverkar det kommunala självstyret, uttrycker regionstyrelsens ordförande Björn Jansson (S).
– Säkerhetspolitiska frågor ska avgöras där kompetensen finns och det är i Sveriges regering. Detta kräver en lagändring som vi moderater på Gotland välkomnar, säger Patrik Thored (M).
Regionrådet Brittis Benzler (V) är också öppen för en lagändring:
– Det är rimligt att säkerhetspolitiska bedömningar görs av regeringen som bör ha betydligt bättre underlag än vad enskilda kommuner har. Att inkräkta på självstyret för kommunerna är ofta problematiskt, men i denna fråga är det acceptabelt, anser hon.
Stig Henriksson påpekar dock svårigheterna med en lagändring, som måste göras på ett välavvägt sätt.
– Jag tror samtidigt att det blir oerhört svårt att skriva en lag som fångar in sådana här fall utan att gå för långt. Det torde vara grundlagsändringar som behövs, så några snabba puckar lär det inte kunna bli tal om, med tanke på de spärrar som finns för sådana ändringar, säger han.