Akutmottagningen är för trångbodd, och ska byggas om.
I och med platsbristen som råder på Visby lasarett, inte minst för akutverksamheten, kommer det att byggas paviljonger i anslutning till lasarettet. Paviljongerna väntas stå klara efter årsskiftet 2022/2023 och kommer att stå kvar i åtminstone tio år framöver. Under tiden ska akutmottagningen byggas om och byggas ut, något som hälso- och sjukvårdsnämnden fått åtta miljoner kronor extra för.
Nu ber nämnden om ytterligare tio miljoner kronor till om- och utbyggnaden, vilket ger en ny prislapp på 18 miljoner.
– En av anledningar är att det har skett en generell ökning av byggkostnader, säger Mats-Ola Rödén (L), ordförande för hälso- och sjukvårdsnämnden.
Nu när man tittat mer detaljerat på kommande bygge, har också fler saker dykt upp. Yvonne Skovshoved, beställarchef på hälso- och sjukvårdsförvaltningen, utvecklar:
– Generellt kan man säga att det blivit en mer omfattande ombyggnation. Det drar ut på tiden och tid kostar pengar. Sedan spelar pandemin in, att den tydliggjorde hur viktigt det är att kunna separera patienter med luftvägssymtom från andra, vilket gett en del ändrade krav, säger hon.
I det ursprungliga förslaget ska antalet akutrum utökas från dagens ett till två efter utbyggnaden. Sedan har ett nytt förslag kommit in om att bygga även ett tredje akutrum, men det röstades ned av hälso- och sjukvårdsnämnden.
– Det hade kostat ytterligare åtta miljoner kronor och krävt bygglov och ombyggnad även utanför akutmottagningen. Det får räcka med den redan stora kostnadsökningen på tio miljoner, säger Mats-Ola Rödén.
Mats-Ola Rödén (L) är ordförande för hälso- och sjukvårdsnämnden.
Förslaget ska härnäst behandlas i budgetberedningen i maj. Mats-Ola Rödén tror att stora konsekvenser kan vänta om nämnden inte får pengarna.
– Då kvarstår problemen med arbetsmiljö, integritet och patientsäkerhet, vilket jag tror kommer att leda till arbetsmiljömässiga påpekandet och i värsta fall 66A-anmälan. Det här är ett åtgärdspaket som gör att vi kan undvika det, för det här är inte hållbart i längden.
Utöver investeringar i lokaler och utrustning söker hälso- och sjukvårdsnämnden 47,3 miljoner kronor i tilläggsanslag. Pengarna behövs bland annat till kostnader för ambulansflyg, för att 1177 Vårdguiden har övergått till att drivas i regionens egen regi, till hyra för utökade lokaler på Korpen och för lönesatsningar. Men även för att täcka kostnaden för digital vård, och för att finansiera hyrpersonal.