För 19-årige Albin Rieem Lindgren väntar ett sommaräventyr utöver det vanliga. Ändå har han det största äventyret bakom sig. Han berättar hur pappa Håkan den där torsdagen, den 18 februari i år, bestämde sig för att åka en sväng skidor i spåren vid VOK-stugan. Där kunde allt ha slutat – om det inte vore för Malin Backman och hennes dotter My, vars insatser gör att Håkan fortfarande är i livet.
– De hittade honom liggande i snön vid bilen. Med guidning på telefon via 112 gjorde de hjärt-lungräddning, säger Albin Rieem Lindgren.
Malin och My hade sett Håkan passera i spåret. Egentligen hade de tänkt åka ett varv till, men så blev det inte. Det var My, som hade ställt sin bil på den lilla parkeringen i skogen, som hörde ett väsande ljud i mörkret.
– Jag hade bara hunnit en liten bit när My ringde och sa att det ligger en livlös man på marken. Jag vände och lyste med bilen, då hade My ringt 112, säger Malin Backman.
My har gått kurs i hjärt-lungräddning och med hjälp av larmoperatören som stöd tvekade de aldrig.
– Vi turades om. "Kom igen, det måste gå" skrek vi till honom medan vi pumpade och pumpade. I elva långa minuter höll vi på, säger Malin Backman och berättar att de tryckte så hårt att revbenen knäcktes.
De lyckades hålla liv i kroppen till ambulansen kom – viktiga och helt avgörande minuter för Håkan. Efter ett andra försök med defibrillatorn fick ambulanspersonalen hjärtat att slå igen.
– Det går inte med ord att beskriva. Han var död när vi kom dit. Läkarna sa att hade vi inte gjort hjärt-lungräddning hade han bara haft en procents chans att överleva, säger Malin Backman.
Albin gör värnplikten på livgardet i Stockholm och där fick han det chockerande beskedet.
– Min storebror ringde och sa att det hade hänt någonting förfärligt, att pappa låg nedsövd på Visby lasarett och i princip var död. Det kändes surrealistiskt och man ville inte tänka att det var sant, säger han.
Men morgonen därpå vaknade Håkan och det blev transport med ambulansflyg till Karolinska i Stockholm. Ådror togs från hans ben och ersatte de som drabbats av förträngning i hjärtat. Under huden opererades också en så kallas ICD, en pytteliten hjärtstartare, in för att kicka igång hjärtat om det skulle få problem igen.
– Då kände jag världens lättnad, att han kommer att klara sig, säger Albin Rieem Lindgren.
Misstankar finns att hjärtproblematiken finns i släkten. Det är bara två år sedan Albins farfar dog under en orienteringstävling.
– Jag eller någon av mina två bröder kan också få hjärtproblem och jag ville göra något stort för forskningen, säger Albin Rieem Lindgren och berättar om sin stora utmaning.
Påhejad av Hjärt-lungfonden startar Albin den 1 juli sin vandring längs Kungsledens 450 kilometer.
– Jag ska göra en avstickare och bestiga Kebnekaise, sedan gå tillbaka till Kungsleden och fortsätta några mil till som är kvar av sista biten, säger han.
Målet är att på ett Instagramkonto berätta om sitt äventyr, som kommer att ta totalt tre veckor, och att samla in pengar till forskningen kring hjärtsjukdomar.
– 10 000 kronor hade varit ett drömmål, säger Albin Rieem Lindgren blygsamt.
Varje år drabbas 10 000 svenskar av plötsligt hjärtstopp. Bara 600 överlever.
– Ingen ska behöva gå igenom det som vi har gjort. Jag gör det här för mig, mina brorsor och för alla andra familjer, säger Albin Rieem Lindgren om sin utmaning.
Ännu behöver han köpa in en del vildmarksutrustning, men precis som sin farfar är han orienterare och van att klara sig i skog och mark.
– Jag är taggad! Det här blir happeningen den här sommaren. Att ha vandrat 45 mil och bestigit Kebnekaise blir ett minne för livet. Dessutom gör jag det för en bra sak och samlar in pengar, säger han.
Ett hjärtstopp kan drabba vem som helst, var som helst. Alla har inte samma tur som Albins pappa, att ha rådiga människor som hittar en snabbt och dessutom vågar ingripa.
– Hjärt- lungräddning är så viktigt, utan den hade han inte klarat sig. Jag tycker att den utbildningen borde vore obligatorisk för alla, säger Albin Rieem Lindgren.
På dagen fyra veckor efter hjärtstoppet knackade Malin och My på hemma hos Håkan.
– Vi hade champagne och hjärtformade chokladpraliner med oss. Vi grät i dörren, att ha räddat en annan människas liv är så stort och det går inte en dag utan att vi tänker på honom, säger Malin Backman.