Anders Österdahl berättar att han kände sig som en kung i backen efter flera dagars åkning. Men när han skulle börja ta ut svängarna ordentligt skulle det gå illa. Riktigt illa. För det var inte bara snö däruppe i bergen. Det var stenhård is.
– Det var sista dagen, vackert väder och högst upp på 2 800 meters höjd. Det sa bara pang och tre timmar efter olyckan låg jag på operationsbordet, säger han.
Men den italienska kirurgen gjorde ett utmärkt jobb. Med två spikar lappades det brutna lårbenet ihop och Anders säger att det bara är att lyfta på hatten för insatsen. Att driva restaurang i Visby under konvalescensen var dock en annan femma. Vurpan inträffade i februari när han hade vinterstängt och planen var att krogen skulle öppna i mars.
– Det fanns inte ens på kartan. Men jag tänkte att ska jag ändå öppna så måste jag göra det snart. Annars får jag lägga ner verksamheten. Om inte skulle jag dra på mig en massa skulder och det vet man ju hur lång tid det tar att jobba ikapp. Det är det inte värt.
Beslutet blev att kämpa och att Österdahls Brygga skulle överleva. Så med hjälp av vänner och sin bror tog sig Anders tillbaka.
– I början fick jag sitta och dirigera arbetet på en pall. Det var doktorns order. Så jag sade till personalen att nu provar vi till påsk så får vi se hur det går och hur det känns. För jag hade ju varit sängliggande i nästan fyra veckor. Och så var det rehabträning efter det.
Hur länge fick du sitta på pallen?
– När man har krog så har man också ett väldigt stort kontrollbehov. Så det tog bara någon vecka. Men jag var inte van att stå upp i tio timmar, så frågan var om jag skulle klara det. Fast det gick faktiskt bra.
Resan var dock inte enkel. Anders haltar fortfarande.
– Ibland gör det ont. Som när jag trampar in kopplingen på bilen. Då gör sig smärtan påmind och sticker.
Det måste ha varit kämpigt att sköta ruljansen under högsäsong med massor av folk?
– Det kan man säga. Men det finns de som har det värre så jag ska inte klaga. Lite grann får man ju skylla sig själv och jag har kunnat gå ner från två kryckor till en. Och inne i köket kan jag hålla mig i bänkarna. Men jag har hela tiden lagat maten. Det viktigaste är att krogen går bra och det gör den, skrattar Anders Österdahl.