Nalle Sandell är kompis med många och ett välkänt ansikte på Birkagården. Ofta fungerar han som inkastare och välkomnar de som vill redan i dörren.
April
Doften från en gryta med currykryddad kyckling sprider sig från spisen medan Nalle Sandell häller upp den första tallriken soppa.
– Det är fint att få komma hit och få lite mat, säger en äldre man medan han njuter av efterrätten, kockens hemlagade kalvdans.
Han berättar hur hans förhållande, efter att ha varit tillsammans i nästan ett halvt liv, tog slut. Plötsligt stod han på bar backe – utan bostad.
– Jag sover i bilen på nätterna sedan fyra eller fem månader, säger han.
På frågan hur han firar jul och nyår blir det korta svaret inte alls:
– Jag har ingenting. Det här kan hända vem som helst, och det hände mig.
Sedan april i år har Birkagårdens natthärbärge i Visby fått en dagverksamhet, tre dagar i veckan och i källaren i samma hus.
– Regionen såg behovet, för hemlösa men också för att utsatta behöver en mötesplats. Vi har upptäckt att de som bor på Birkagården inte är de som mest kommer hit. Hit kommer de som hunnit ett steg längre, säger Michaela Kratz, diakon i Visby domkyrkoförsamling och ansvarig för dagverksamheten döpt till Ansgar.
Hon berättar att uppstarten inte blev någon omedelbar succé i antal besökare. Men sedan ryktet spridit sig att verksamheten finns har trycket ökat under hösten.
– Vi har öppet måndag, tisdag och fredag, klockan 10 till 15, säger Michaela Kratz och berättar att ända upp till 25 personer har fått plats i källarlokalen för att äta varm mat tillsammans.
Birkagårdens dagverksamhet håller öppet tre dagar i veckan och då finns diakon Michaela Kratz och kocken Nalle Sandell på plats för samtal och gemenskap med varm mat. Rekordet är 25 lunchgäster en och samma dag.
Maten lagas av Nalle Sandell, kock sedan 48 år men tidigare i krogkök runt om i landet. Det var när han bodde i Stockholm som han fick upp ögonen för den stora mängd hemlösa som lever på nästan ingenting.
– Jag bodde vid Södra Latin och man såg dem där, vid Björns trädgård. De låg bokstavligen i snödrivorna och sov, säger han om uteliggarna.
Att laga mat till behövande, först på Birkagården och sedan april på dagverksamheten, menar han känns meningsfullt och bra.
– De som kommer hit är jättetacksamma över att de kan få något att äta. Nu på vintern har vi varm soppa, och det är allt mellan himmel och jord vi pratar om, säger Michaela Kratz och berättar att samtalet och gemenskapen ofta är minst lika viktigt som maten för besökarna.
Att få hjälpa medmänniskor som lever i utsatthet är något som värmer både Michaela Kratz och Nalle Sandell. De är navet i den dagliga verksamheten för de som behöver dem.
Till källarlokalen är det bokstavligt talat låg tröskel och Michaela Kratz har tystnadsplikt, van att som diakon lyssna till den som behöver henne.
– Det som driver mig är att finnas till hjälp för de personer som är mest utsatta i samhället. Om man inte har ett hem kan andra titta ner på en, och tänka att man dricker eller är kriminell. Men hemlösa är människor precis som alla andra och har precis samma känslor, säger hon och berättar att vem som helst med ordnat liv kan drabbas.
Det kan vara en olycka, något plötsligt som gör att man tappar fotfästet i livet, eller en skilsmässa.
– En kvinnas lägenhet skulle ombildas till bostadsrätt och hon hade inte råd att bo kvar. I Visby finns också jättemånga ensamstående mammor och kvinnor med psykisk ohälsa hör till dem som inte syns i samhället, säger Michaela Kratz.
Efter 48 år som kock stortrivs Nalle Sandell med att laga mat till hemlösa och utsatta. Det var under sina år i Stockholm han fick upp ögonen för hemlösa: ”De låg bokstavligen i snödrivorna och sov.”
När dagverksamheten drogs igång var beslutet på ett år. Efter nyår ska det utvärderas, för att se om det ska rulla vidare eller om något behöver ändras. Michaela Kratz menar att det finns saker att skruva på, kanske också att se över om lokalen är optimal, men verksamheten behövs:
– Det tycker vi båda två, en mötesplats som Ansgar måste få finnas kvar, på något sätt, säger hon.