Måndagens nyhet, om att domprost Elisabeth Ström arbetsbefriats under tiden hon utreds av företagshälsovården, är bara en i raden av konflikter inom Visby domkyrkoförsamling.
Därför har biskop Thomas Petersson i sin tur inlett en egen utredning, för att se om Visby stift behöver göra en tillsyn eller ej.
– Vi har inte fattat något beslut än och det är för att det här precis har skett. Jag har redan varit i kontakt med kyrkorådet och domprosten, men vi behöver prata mer för att se hur vi ska gå vidare.
Vad fick du för känsla av samtalen?
– Det jag upplever är att de måste hitta en väg vidare, tillsammans. Vi måste fördjupa oss i de här frågorna och se hur vi kan stärka och hjälpa varandra.
Vad är dina tankar om situationen som råder?
– Domkyrkoförsamlingen är ansiktet utåt för Svenska kyrkan på Gotland. Något måste hända, vi kan inte låta det här dra ut på tiden. Vi måste omgående se hur vi kan hjälpa domkyrkoförsamlingen. Vad är det som saknas? Varför blir det så här?
Ja, varför blir det så här?
– Det är en fråga jag får återkomma till.
Men en sak är säker, säger Thomas Petersson, och det är att församlingen behöver se över sina strukturer och göra det klart, en gång för alla, vem som har vilka mandat.
– Man måste se över om de dokument som behövs också finns, både för att vara en arbetsgivare men också för att vara en församling. Är det något som är viktigt i det här fallet är det att man arbetar med de här dokumenten som säger vem som har ansvar för vad.
Det är också viktigt, poängterar biskopen, att kyrkan på Gotland drar lärdom av tidigare utredningar, som i det fallet handlade om den sparkade domprosten Mats Hermansson.
– Vi måste lära oss och bli bättre. Vi måste se vad vi har förändrat och inte förändrat utifrån det perspektivet.
Innan Thomas Petersson fick rollen som biskop på Gotland arbetade han i flera olika pastorat runtom i landet, bland annat som domprost i Växjö.
Är det vanligt att situationer likt denna uppstår i en domkyrkoförsamling?
– Nej, nej det är det inte. Visby är mycket större än alla andra församlingar på Gotland, men liten jämfört med andra domkyrkoförsamlingar i Sverige. Då blir det lite speciellt. Större församlingar på fastlandet har ju en hel del mer resurser, när det gäller till exempel ekonomi- och personalfrågor, jämfört med här.