Britta Bogren och Gertrud Andersson infann sig vid residenset 40 minuter före utsatt tid. "Jag anmälde oss innan hon ens blivit tillfrågad", säger Gertrud.
När Gertrud Andersson, 75, läste i tidningen att Gotlands avgående landshövding öppnar residenset för att bjuda allmänheten på kaffe med prinsesstubbe höjde hon på ögonbrynen.
– Jag tänkte: Nu ska Britta banne mig dit, så länge som hon pratat om att hon vill se residenset igen. Så jag anmälde oss innan hon ens blivit tillfrågad, säger hon.
Britta heter Bogren i efternamn, är 93 år och Gertruds faster – och för drygt 70 år sedan praktiserade hon i landshövdingens kök på residenset. När brorsdottern hörde av sig och berättade vad som skulle hända 18 oktober var Britta Bogren inte direkt nödbedd. Helagotland anländer till landshövdingens avskedsfika en halvtimme före utsatt – och då står hon och Gertrud redan där, först i kön.
– Var ska jag börja, frågar hon när vi undrar hur det kom sig att hon hamnade i landshövdingens kök i början av 1950-talet.
Tja, de öppnar ju först om en halvtimme så ...
Britta föddes i Endre och var yngst i en syskonskara om nio barn.
– Eftersom jag hade bra betyg var skolläraren och frågade min pappa om jag inte skulle gå i läroverket. "Vem ska då hjälpa mor", svarade pappa. Det var ju så det var på den tiden, så jag blev kvar hemma tills jag fyllde 20.
1951 skickades hon och två andra flickor från Endre hur som helst till Apelrydsskolan på västkusten. Rektorn där råkade vara god vän med Hedvig Hovgard, som var gift med Gotlands dåvarande landshövding Åke Hovgard. Det var på den vägen Britta fick praktikplatsen som kocka och serveringspersonal i residenset.
"På min tid var fru Rosengren husfru. Hon var helt fantastisk", säger Britta Bogren när hon träffar residensets nuvarande husfru Jessica Herrero och jämför klänningar.
– Fru Hogard var hushållslärare men det var ovanligt att hon kom ner och undervisade oss i köket. Om vi undrade något sa hon bara: "Läs kokboken" och gick upp igen. Men hon var en helt fantastisk person. Social och omtyckt av alla.
Det är med värme Britta minns perioden hos landshövdingen. Starkast avtryck gjorde kungamiddagen 1953, då Gustav den VI Adolf gästade residenset.
– Det var väl viss spänning i köket inför det där. Men vi hade en underbar husfru, fru Rosengren. Så fort hon kom in i ett rum infann sig lugnet, hur stressigt det än var. Och så var det den gången med. Efteråt kom hon ner till mig i köket för att omfamna mig och berätta att vi fått så mycket beröm för maten.
Två sittningar blev det när landshövdingen bjöd på avskedsfika, båda fullbokade.
En annan gäst som satte spår är rikdsdagsmannen Per Svensson från Stenkyrka.
– När han kom räckte jag fram handen, inte för att hälsa utan för att ta rocken. Då tog han ett kraftigt handtag och sa hej. Jag blev förvånad, för så gjorde man inte på den tiden, skakade hand med tjänstefolket på det viset. Men framför allt blev jag rörd och tänkte: Du är folklig, dig har vi valt.
"Jag mötte helt fantastiska människor under min praktiktid här", säger Britta Bogren.
Britta har inget illa att säga om landshövding Hovgard, men med honom var det annorlunda.
– Man såg ju inte så mycket av honom. Det var nästan bara när det skulle tas upp vin till middagarna. Och han var väldigt noga med att ägget skulle koka i tre minuter och var gulan för hård kom ägget tillbaka till köket. Det var inte roligt. Han hade sina principer, Hovgard.
Efter praktikperioden anställdes Britta som kocka vid Gotlands läns mödrahem, så kvar i branschen blev hon en tid – men i residenset hade hon alltså inte satt sin fot på över 70 år när brorsdottern Gertrud bokade in henne på Anders Flankings avskedsfika.
– Jag har ringt i förväg och sagt att Britta gärna vill komma in och titta i köket, säger Gertrud, i väntan på att residensdörrarna ska slås upp.
Till slut händer det – och mycket riktigt är residensets nuvarande husfru Jessica Herrero underrättad och tillmötesgående.
– Oj, jag minns det som så mycket större. Och var har mathissen tagit vägen, utbrister Britta när Jessica Herrero visar henne runt i köket.
– Hade ni hiss för maten?? Det hade varit skönt att ha i dag, konstaterar husfrun.
Det ena minnet avlöser det andra när Britta får se sig om. Till slut börjar brorsdottern Gertrud bli en smula otålig.
– Finns det någon prinsesstubbe kvar till oss nu tro?
När hon och Britta tackat Jessica Herrero för rundturen tar de hissen upp till övervåningen och fikat som väntar där. Där väntar också landshöving Anders Flanking, som står i entrén för att hälsa alla gäster välkomna.
Om det fanns tårta kvar? Massor. Och landshövdingen tog i hand.
Detta blev första gången Britta Bogren träffade öns avgående landshövding. "Men har jag sett honom i tidningen och tyckt att han verkar vara sympatisk."
När Anders Flanking och Åsa Wackelin Flanking får se Brittas gamla klänning åkte mobilkamrorna upp illa kvickt.
Inte nog med att det fanns tårta kvar till Britta Bogren och Gertrud Andersson. De fick den dessutom serverad av ingen mindre Gotlands first lady Åsa Wackelin Flanking.
Britta Bogren fick en personlig guidetur av Anders Flanking. "De har ju flyttat spisen", utbrast hon.