Dagen när den här intervjun görs har det gått exakt fem år sedan Zandra Munslow och hennes sydafrikanske make Gary tog över puben Black Sheep Arms i Visby innerstad. Det har också gått knappt fyra år sedan Gary gick bort efter att i flera år varit sjuk i cancer.
– Det har varit tufft såklart, och det känns som att det har gått otroligt fort. Jag fattar det inte riktigt. Jag sitter här med tre barn och en pub att driva, men jag skulle samtidigt inte vilja byta det mot något annat, säger hon.
Men vi kanske ska backa bandet och ta det hela från början.
45-åriga Zandra Munslow är född och uppväxt på Gotland, närmare bestämt i Lärbro socken. Hon bodde kvar på ön tills hon tog studenten, men när hon lämnade skolåren bakom sig tog hon i princip första bästa chans att lämna sin uppväxt-ö.
– Jag ville härifrån. Jag ville ut och se världen, och jag sa till mamma att jag aldrig skulle flytta tillbaka, berättar Zandra många år senare sittandes vid ett av fönsterborden på Black Sheep Arm.
Under åren som följde efter studenten bodde hon i ett flertal länder, och hon arbetade bland annat som au pair i Madrid, läste franska i Chambery, jobbade för ett resebolag i Grekland och pluggade hotel management i Schweiz.
– När jag hade pluggat färdigt var tanken att jag skulle börja jobba inom hotellbranschen, men då sökte och fick jag istället jobb på ett kryssningsfartyg som gick i Medelhavet.
Inför det jobbet skulle hon även gå en kurs som hölls i den engelska hamnstaden Southampton. Det var bara två personer som deltog i utbildningen: Zandra och en sydafrikansk man som hette Gary Munslow.
– Det var på den där utbildningen vi träffades, och sedan höll vi liksom ihop. Vi arbetade på det där kryssningsfartyget i ett halvår, men sedan klev vi av. Vi var en sommar på Gotland innan vi därefter flyttade till Dubai där jag jobbade på ett 5-stjärnigt hotell och Gary på en nattklubb.
När de träffades var Zandra 25 år gammal och Gary 30. Hon beskriver det som att de fann varandra i sina likheter och sin kärlek till att uppleva nya saker.
– Ingen av oss ville bara sitta stilla, utan vi ville utforska världen. Det var vår inställning till livet, och allra helst ville vi utforska världen tillsammans.
Utforskandet av världen fortsatte också. Efter en period i Dubai bosatte sig Zandra och Gary i London och det var också där som parets första barn Alexander föddes 2008.
2010 hade de dock fått nog av flängandet världen runt, och den lilla familjen flyttade till Sverige och Stockholm.
– Det var härligt att komma hem till Sverige med allt vad det innebar. När man bor i Sverige och inte har levt i något annat land så förstår man nog på riktigt hur bra det är här. I England fanns det exempelvis ingen möjlighet till vab, det fanns ingen pappaledighet och det var oerhört dyrt med förskola, berättar Zandra.
Under åren i Stockholm föddes ytterligare två barn år 2012 och 2016, men det var också under det sistnämnda året som en livsförändring av det betydligt sämre slaget inträffade.
– I slutet av 2016 fick Gary problem med magen, vilket blev ännu värre under ett besök i Sydafrika. Gary själv trodde väl att det var stress som var orsaken, men när vi kom tillbaka till Stockholm så fick han åka in till akuten på grund av smärtan.
På sjukhuset kunde de konstatera att Gary hade en tumör på tarmen, och att den redan hunnit sprida sig i kroppen.
– Han hade gått med tumören länge, och det hade bland annat spritt sig till både lungor och lever. Läkarna sa ju att det inte skulle gå att bota, men Gary svarade till en början bra på behandlingen han fick så vårt förhållningssätt var lite att han hade kronisk cancer som han skulle kunna ta sig igenom, säger Zandra, och fortsätter:
– Han var bestämd kring att han skulle leva på som vanligt, och han ville också bli behandlad som vanligt.
Gary Munslow hade under i stort sett hela sitt yrkesliv arbetat med mat och dryck på nattklubbar, pubar och restauranger, och en av hans stora drömmar var att någon gång driva en egen verksamhet. När Zandra och Gary, mitt under kampen mot cancern, av en slump fick reda på att den brittiska puben Black Sheep Arms i Visby var till salu, såg de en möjlighet att förverkliga Garys livsdröm.
– Så våren 2018 tog vi beslutet att flytta till Gotland. Det kändes ju lite konstigt, med tanke på att jag en gång sagt till min mamma att jag aldrig skulle återvända. Och så var jag plötsligt tillbaka på ön och ägde en pub. Det hade jag aldrig kunnat tänka mig när jag flyttade härifrån, säger Zandra med ett skratt.
Det blev en rivstart för makarna Munslow på Black Sheep Arms. Förutom mycket jobb med själva puben skulle de samtidigt hitta någonstans att bo i Visby och förskola och skola till barnen. Trots det, och trots hans allt sämre hälsa, så trivdes Gary med det nya livet på Gotland.
– Han älskade puben, den var precis vad han sett framför sig när han drömde om något eget. Black Sheep Arms blev jätteviktigt för honom, han var här och jobbade varje dag förutom när han fick behandling på sjukhuset.
I ett knappt år drev Gary och Zandra puben tillsammans, men i slutet av maj 2019 gjorde han sitt sista arbetspass.
– Han orkade inte mer då. Han hade så ont och blev inlagd på sjukhus till midsommar och spenderade sedan en stor del av sommaren där. För min del var det en hysterisk sommar där jag ofta sov hos Gary på sjukhuset, och sedan cyklade till puben för att jobba.
Zandra berättar hur sjukdomen förvandlade den då 46-årige Gary, som tidigare varit energisk och levnadsglad, till en gammal man.
– Det var fruktansvärt att se honom lida. Helt omänskligt. Vid det laget hade levern lagt av, så hans hy var gulaktig och han var så svag. Trots det så trodde han att det skulle bli bättre ända fram tills en vecka innan han dog.
I augusti 2019, mitt under medeltidsveckan, orkade till slut inte Garys kropp mer. Zandra beskriver hur hennes sorg även blandades med en lättnad över att hennes make inte behövde lida mer. Hon berättar även hur en överlevnadsinstinkt fick henne att klara av vardagen, som ju innehöll tre barn mellan 3 och 11 år.
– En vecka efter Garys död var jag tillbaka på puben och jobbade, vilket kändes helt naturligt. Jag stannade upp och gav mig själv tid att sörja, men att träffa personalen och gästerna på puben gav positiv energi. Det här stället har blivit som ett andra hem.
Finns Gary med dig och barnen i vardagen på något sätt i dag?
– Det gör han verkligen. Barnen pratar väldigt ofta om honom, trots att det gått några år nu. Vi tittar också på mycket bilder på Gary, säger Zandra, innan hon fortsätter:
– Samtidigt är det nog det som är allra tuffast när jag tänker på Garys död; att barnen inte längre får ha sin pappa. Men det här är något vi får leva med, även om sorgen vissa dagar är precis lika stark som precis efter han gick bort.
Zandra Munslow säger att hon inte haft några problem att prata om Garys sjukdom och död, och att hon då och då hamnar i samtal med gäster på puben som också förlorat någon nära anhörig. Och på tal om puben, den fanns det aldrig några tankar på att göra sig av med efter Garys död.
– Det var en självklarhet att driva den vidare, och det kändes också helt naturligt. Det här är min pub nu och jag har väldigt varma känslor för Black Sheep Arms. Nu har till och med min äldste son börjat jobba här så smått, vilket är jätteroligt. Det hade nog Gary gillat också, avslutar hon.