Konflikten mellan Colorelit Måleri AB och Svenska målareförbundet handlar om kollektivavtal och rätten att stå utanför.
Colorelit drivs av Anders Johansson och Jimmy Tofftén och har tre anställda. Ägarduon är inte med i arbetsgivarorganisationen Målaremästarnas riksförening och ingen anställd är fackansluten. Och så vill man att det ska förbli.
Det hela började i somras när representanter för Målareförbundets avdelning 1, dit Gotland hör, konstaterade att firman fanns och att det saknades kollektivavtal. Därefter har parterna mötts i flera förhandlingar där förbundet försökt få firman att skriva på, vilket man vägrat. Det hela har trappats upp och företaget hotas från 1 februari av blockad.
Har engagerat sig
Stiftelsen Centrum för rättvisa (som finansieras av privata bidragsgivare och driver fallen gratis) har tagit del av striden och engagerat sig för företaget. På torsdagen presenterade man den anmälan, undertecknad av ägare och anställda, som då sändes i väg till Datainspektionen.
- Det här kom som en skänk från ovan. Vi vill arbeta och det är lagligt att stå utanför, säger delägaren Anders Johansson.
Gick ur facket
Mikael Östervall är anställd i Colorelit och har tidigare varit fackmedlem, men gick ur när han startade egen firma. Nu är han åter anställd.
- Jag är inte med för det är en så pass liten firma där man har så nära kontakt med cheferna att det skulle vara olustigt att gå till jobbet om man var osams.
Caroline Sjöstedt, som aldrig varit fackansluten, håller med:
- Vi har det bra med löner och semester, jag har valt att stå utanför.
Personuppgiftslagen
Det man inriktar sig på i anmälningen är att kollektivavtalet skulle innebära en tvångsanslutning till Måleribranschens semesterkassa (som drivs gemensamt av förbundet och arbetsgivarna).
Enligt avtalet skall arbetsgivaren tre gånger om året inrapportera all statistik om sina anställda till Semesterkassan. Uppgifterna lämnas sedan vidare till förbundet, oavsett om arbetstagarna är med i facket eller ej. Detta, menar anmälarna, strider mot Personuppgiftslagen.
- Ingen ska behöva lämna ifrån sig personuppgifter. Ett liknande system har tidigare underkänts av Datainspektionen. Då handlade det enbart om löneuppgifter, nu är det mycket mer. Det är bra att Datainspektionen får sätta luppen på om man kan tvinga på någon ett olagligt avtal, säger Clarence Crafoord, chefsjurist på Centrum för rättvisa.
Han vill nu att Målareförbundet avvaktar med att utlösa blockadvarslet tills det är prövat om avtalet är olagligt enligt personuppgiftslagen. Något som förbundet inte tänker gå med på.
Olika skäl
- Det har vi ingen anledning att göra överhuvudtaget, det här företaget har hela tiden kommit med olika skäl under resans gång, säger Jan Erik Wigren, ordförande i Målarettan.
- Blockaden börjar 1 februari om inget händer. Inledningsvis kommer vi att annonsera där vi talar om att vi försatt företaget och deras arbetsplatser i blockad. Det är också en uppmaning till de som har våra värderingar om kollektivavtal att inte anlita firman.
- Ett senare steg är att be andra om sympatiåtgärder. Men vi använder den mjuka metoden inledningsvis, det finns ingen anledning att trappa upp, framhåller Jan Erik Wigren.