Hos Löfqvist Cykel och motor mÀrker man definitivt av en ökning av antalet punkteringar.
â Jag har dragit ut granitkross med tĂ„ng, de sitter som nĂ„lar i dĂ€cken, sĂ€ger Filip Löfqvist.
Troligtvis Àr andelen cyklande gotlÀnningar fler nu, Àn för knappt tvÄ Är sedan, resonerar han. Som en effekt av att brÀnslepriserna stigit rejÀlt sedan hösten 2021.
â Men det Ă€r fler punkteringar och mĂ„nga som drabbats flera gĂ„nger pĂ„ kort tid. En kund jag hade hann bara hĂ€rifrĂ„n och till McDonalds innan han fick punka. Efter att han lagat den gjorde han samma cykeltur igen â och fick punka igen. Han fick totalt tre punkteringar inom loppet av en vecka, berĂ€ttar Filip Löfqvist.
Och det kan mycket vĂ€l finnas en förklaring i detta. PĂ„ gĂ„ng- och cykelvĂ€gen utanför, lĂ€ngs ĂstervĂ€g och bort till trafikljusen vid Norra Hansegatan, anvĂ€nds granitkross som halkbekĂ€mpning sedan cirka fyra Ă„r tillbaka.
Tillsammans med nĂ„gra gĂ„ng- och cykelbanor som gĂ„r runt Ăstercentrum, ingĂ„r strĂ€ckan ĂstervĂ€g och bort till Malmrosrondellen i testomrĂ„det för granitkrossen.
Simon Hoffman, enhetschef för gata vÀg pÄ Region Gotland, ser inte samma uppenbara koppling till specifikt granitkrossen, som de tre cykelmekaniker som vi pratat med.
â Jag Ă€r inte sĂ„ sĂ€ker pĂ„ om granitkross Ă€r vĂ€rre Ă€n kalkkross â den kan ocksĂ„ vara rĂ€tt vass. Och vi har inte sett en ökning i antalet synpunkter som rör cykelpunkteringer. Det Ă€r tvĂ„ eller tre stycken sĂ„dana klagomĂ„l den hĂ€r vintern.
â Vi har snarare fĂ„tt fler tummar upp för granitkrossen. Det dammar mindre och syns bĂ€ttre Ă€n kalkkrossen, fortsĂ€tter Simon Hoffman.
Det finns saker man kan göra för att undvika punktering. Matz Haack, Àgare pÄ Team Sportia i Visby, visar upp ett dÀck men ocksÄ en slang med sÄ kallat punkaskydd.
â Man kan ju kĂ€nna att de Ă€r mycket grövre. PĂ„ dĂ€cket finns en förstĂ€rkning av gummit som nuddar marken. Det Ă€r ingen garanti att det inte ska hĂ€nda men det rĂ€ddar mĂ„nga punkteringar, sĂ€ger han.
NÀr vi besöker Cykel och mc-hallen i Visby vittnar mekanikern Mattias Appelgren om samma stora ökning av just cyklar som fÄtt punka, och samma "bov" i dramat.
â HĂ€r har jag en som jag plockade ur hĂ€romdagen. De Ă€r som vassa glasbitar, sĂ€ger han och visar upp en liten stenflisa i handflatan.
â Det som sticker ut i Ă„r Ă€r att mĂ„nga kommer in flera gĂ„nger pĂ„ kort tid. Det Ă€r sĂ„klart besvĂ€rligt och redan efter andra punkan Ă€r det mĂ„nga som tröttnar och vĂ€ljer att kanske sĂ€tta pĂ„ dĂ€ck med punkaskydd. Det blir billigare i lĂ€ngden, framförallt sĂ„ slipper man lĂ€mna in cykeln, fortsĂ€tter Mattias Appelgren.
Ăven yrkeskollegan Filip Löfqvist Ă€r sĂ€ker pĂ„ att det Ă€r granitkrossen som stĂ€ller till problem för mĂ„nga cyklister pĂ„ vintern. Han ser ju det var och varannan dag i verkstan i Visby.
â Samtidigt Ă€r den ju mycket, vad jag förstĂ„r, bĂ€ttre för miljön och sĂ„, sĂ€ger han.
Det Àr ocksÄ anledningen till att regionen delvis börjat med granitkrossen. Enligt Simon Hoffman finns en önskan att införa halkbekÀmpning med granitkross pÄ alla gÄng- och cykelvÀgar dÀr Region Gotland halkbekÀmpar.
â Det finns ingen beslut om det i nulĂ€get men det arbetet pĂ„gĂ„r. Granitkrossen Ă€r bĂ€ttre Ă€n kalkkrossen för att sĂ€nka mĂ€ngden partiklar i luften, men den Ă€r dyrare eftersom graniten inte finns pĂ„ Gotland utan vi mĂ„ste ta in den utifrĂ„n, sĂ€ger han.