Filip Löfqvist på Löfqvist Cykel och motor märker att fler och fler cykelägare kommer in och vill laga punkterade däck och slangar. Förutom att cyklandet i stort har ökat så kopplar han fenomenet till den granitkross som regionen använder sedan några års tid.
Hos Löfqvist Cykel och motor märker man definitivt av en ökning av antalet punkteringar.
– Jag har dragit ut granitkross med tång, de sitter som nålar i däcken, säger Filip Löfqvist.
Troligtvis är andelen cyklande gotlänningar fler nu, än för knappt två år sedan, resonerar han. Som en effekt av att bränslepriserna stigit rejält sedan hösten 2021.
– Men det är fler punkteringar och många som drabbats flera gånger på kort tid. En kund jag hade hann bara härifrån och till McDonalds innan han fick punka. Efter att han lagat den gjorde han samma cykeltur igen – och fick punka igen. Han fick totalt tre punkteringar inom loppet av en vecka, berättar Filip Löfqvist.
Och det kan mycket väl finnas en förklaring i detta. På gång- och cykelvägen utanför, längs Österväg och bort till trafikljusen vid Norra Hansegatan, används granitkross som halkbekämpning sedan cirka fyra år tillbaka.
Tillsammans med några gång- och cykelbanor som går runt Östercentrum, ingår sträckan Österväg och bort till Malmrosrondellen i testområdet för granitkrossen.
Kartbild över testområdet där regionen använder granitkross på gång- och cykelvägarna.
Simon Hoffman, enhetschef för gata väg på Region Gotland, ser inte samma uppenbara koppling till specifikt granitkrossen, som de tre cykelmekaniker som vi pratat med.
– Jag är inte så säker på om granitkross är värre än kalkkross – den kan också vara rätt vass. Och vi har inte sett en ökning i antalet synpunkter som rör cykelpunkteringer. Det är två eller tre stycken sådana klagomål den här vintern.
– Vi har snarare fått fler tummar upp för granitkrossen. Det dammar mindre och syns bättre än kalkkrossen, fortsätter Simon Hoffman.
Simon Hoffman är enhetschef för gata väg på Region Gotland.
Det finns saker man kan göra för att undvika punktering. Matz Haack, ägare på Team Sportia i Visby, visar upp ett däck men också en slang med så kallat punkaskydd.
– Man kan ju känna att de är mycket grövre. På däcket finns en förstärkning av gummit som nuddar marken. Det är ingen garanti att det inte ska hända men det räddar många punkteringar, säger han.
För Mattias Appelgren, mekaniker på Cykel och mc-hallen i Visby, är cykeldäckspunkteringarna numera en vardaglig arbetssyssla. ”Många kunder får punka flera gånger på kort tid och väljer hellre köpa däck med punkaskydd. Det blir billigare i längden”, säger han.
När vi besöker Cykel och mc-hallen i Visby vittnar mekanikern Mattias Appelgren om samma stora ökning av just cyklar som fått punka, och samma "bov" i dramat.
– Här har jag en som jag plockade ur häromdagen. De är som vassa glasbitar, säger han och visar upp en liten stenflisa i handflatan.
– Det som sticker ut i år är att många kommer in flera gånger på kort tid. Det är såklart besvärligt och redan efter andra punkan är det många som tröttnar och väljer att kanske sätta på däck med punkaskydd. Det blir billigare i längden, framförallt så slipper man lämna in cykeln, fortsätter Mattias Appelgren.
De små men vassa stenbitarna sätter sig i däcken. Mattias Appelgren visar en bit som han dragit ur.
Även yrkeskollegan Filip Löfqvist är säker på att det är granitkrossen som ställer till problem för många cyklister på vintern. Han ser ju det var och varannan dag i verkstan i Visby.
– Samtidigt är den ju mycket, vad jag förstår, bättre för miljön och så, säger han.
Det finns särskilda cykeldäck med punkaskydd som skyddar bra, men inte helt, mot punkteringar orsakade av exempelvis glas eller vasst grus på marken.
Det är också anledningen till att regionen delvis börjat med granitkrossen. Enligt Simon Hoffman finns en önskan att införa halkbekämpning med granitkross på alla gång- och cykelvägar där Region Gotland halkbekämpar.
– Det finns ingen beslut om det i nuläget men det arbetet pågår. Granitkrossen är bättre än kalkkrossen för att sänka mängden partiklar i luften, men den är dyrare eftersom graniten inte finns på Gotland utan vi måste ta in den utifrån, säger han.